108 De »riktiga» räfstetingen hölls alltså i stiftsstaden Linköping i november och december och i Skänninge i januari och februari. De brev som utfärdades och finns bevarade beseglas av både biskopen och lagmannen.-^- I dessa tas 6 mark för lagmansdom och 40 mark för konungsdom. Edsöresbrott i MEL, 1375 års fridsstadga och KrL Edsöresbrotten tillhörde, efter \'ad som framgått i kapitel 2, vid sammanställandet av Magnus Erikssons landslag en erkänd brottskategori. Den var erkänd på så sätt att frälset genom ed gått med på att stävja denna typ av brott, dvs. att inte själva begå dem. Frälset hade också medgivit att brotten utgjorde ett hot mot ordningen i landet och att böterna borde tillfalla kungamakten. I det följande kommer jag att visa hur denna brottskategori förändras i Kristoffers landslag och vilka somdärmed befäster sina positioner. Den som blivit utsatt för edsöresbrott har egentligen blivit utsatt för två brott samtidigt; fått sår så att blod rinner (eller blivit dödad) och fått sin husfrid bruten. Den somblivit utsatt för ett edsöresbrott skall enligt den äldre landslagen, som vi i det följande utgår från, kungöra detta på tinget (MEL EB XXX). Häradsnämnden från häradet där gärningen begicks skall pröva vad somär sant i edsöresmål (MEL RB XXXVII, § 1 och EB XXVIII) och eventuellt fälla en huvudman för edsöresbrott. Däremot är det häradshövdingens sak att avgöra vilka, förutom huvudmannen, som brutit edsöret tillsammans med denne (MEL EB XXIX). Sedan skall målet vda i väntan på konungsräfst (MEL EB XXX). Detta är allt vi får veta omsjälva proceduren i MEL. Omhuvudmannen inte fälls av häradsnämnden för edsöresbrott, kan målsägaren lagsöka honom för t.ex. sår inför häradstinget (MEL EB XXX). När någon blir dömd biltog och fredlös, kan han återköpa sin fred genomatt förlika sig med målsägaren och få dennes hjälp att hos kungen köpa sig fri för 40 marker (MEL EB VIII, § 1, och XXVII). Dock måste den biltoge betala sina böter för såren, vare sig han köper tillbaka sin fred eller inte. Fördelningav det förbrutna I och med edsöresbrott har man förverkat allt sitt lösöre, vilket delas i tre lotter: jordägaren tar en,-^"* kungen en och häradet en (MEL EB XXIV). I vissa fall är inte jordägaren och målsägaren samma person, vilket gör att den skadelidande går miste om 1/3 av egendomen enligt lancfslagen. Innan den biltoge ” SD 1816, 1817, 1818, 1887, 1897. MF.L skriver lordcCghande, dvs. jordägaren, men jag har i kap. 2 visat att det också kan röra sig omatt äga kvinnan, trots att det för det mesta handlar omatt äga jorden där brottet begicks.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=