86 talsstadgor är fel och endast ändrat femman till en fyra (1449), i stället för att låta femman och fyran bytaplats (1459). Stadgan 1459 är visserligen i allt väsentligt identisk med 1441 men är ändå en nyutfärdad stadga 1459. Detta att förnya hela, äldre stadgetexter var vanligt, särskilt på tyskt område. För svenskt vidkommande brukade man inte använda hela stadgor utan endast någon artikel ur en äldre stadga när en ny stadga utfärdades. För innehållet se 1441 års stadga. 1462 års stadga, Köpenhamn Runell känner till ett original på papper. Hadorph uppger sig ha utnyttjat originalurkunden som var det till Västergötland riktade exemplaret. Inga medeltida texter finns bevarade, endast löOO-talsavskrifter.^*^ Stadgan är utfärdad i Köpenhamn utan rådets medverkan. Stadgan förbjuder jakt och landsköp och ålägger varje härad att årligen uppvisa fyra vargskinn. För varje skinn somsaknas erläggs 1 mark i böter. 1474 års stadga, Kalmar Runell anger att stadgan funnits i original under hans tid och att en avskrift fanns i Sparres kopiebok och i kopieboken N. I Sparres kopiebok står det att texten är »En wis och Rätt Copia aff Calmarna Recess». Vidare att den är kollationerad med »thet Rätte Originalet som finnes i Öfre Cancelijd». Runell känner bara till en Kalmarstadga. Stadgan är utfärdad av rikets råd i formav rådssammansvärjning. Deltagarna lovar sinsemellan att hålla det man beslutat genom ett gemensamt beseglat brev. Därefter inlades det i en brevask i rådets arkiv i Strängnäs. Omkring 1540 överfördes urkunden till Gustav I:s arkiv. 1583 lät Ffogenskild Bielke vidimera den genom att Stockholms stads råd intygade urkundens äkthet.*'^' Stadgan 1474 finns idag mer eller mindre fullständigt bevarad i flera hundra texter. Detta betyder att stadgan eller vissa stadgeartiklar ur stadgan i någon form finns i de flesta laghandskrifter från 1500-talet. Att dessa stadgetexter uppvisar variationer i omfång och innehåll har vållat forskningen problem och fick redan Hadorph att räkna med rv^å stadgor, en kortare från år 1474, en längre från år 1483. Hadorph redovisar endast de artiklar i 1483 som skiljer sig från ICC Utöver Hadorph 16S7:UUBB 126: 61, RA Avskrihssamlingen, vol. 571, LStB J 25, s. 3 12. RA B 7, tol. 97, och Friedländer 1937, blad 11. Sehöek 1976, s. 359, 536. lo: i:i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=