85 text särskilt tillförlitlig. De flesta uppvisar en del egenheter. Själva stadgeinnehållet ger intryck av att vara sammanblandat. Stadgan består formellt av fyra artiklar men behandlar endast två frågor: köp av skattejord från skatteböndernas sida och arv av skattejord. Köp av skattejord behandlas i den första artikelns senare halva och i början på artikel två. Arv av skattejord behandlas i den resterande delen av artikel två och i början på artikel ett. Artikel tre uppmanar fogdar och andra ämbetsmän att se till att bestämmelserna följs. I artikel fyra upptas medbeseglarna, somsjälva säger sig ha uppmanat Kristian att stifta stadgan. Alla använder sina egna sigill, inte rikssigillet. I de olika stadgetexterna varierar antalet utfärdare, och den ordning de förekommer i överensstämmer inte. I Hadorphs förarbete (KB B 220: 1) finns två avskrifter av 1459 års stadga; den ena texten (av Hadorphs egen hand) har han använt, den andra annorlunda texten (av Wennaesius hand) har han inte utnyttjat, trots att den stämmer mycket bättre överens med övriga texter som finns bevarade. Personerna är desamma. Förmodligen har Wennaesius använt sig av Sparres kopiebok (RA B 7), medan det är tydligt att Hadorph haft en annan förlaga. Endast Hadorphs tryckta text förefaller ha en korrekt längd. Samtliga övriga texter har fel namn på västgötalagmannen (Nils Claesson i stället för Ture Jönsson)'’^ och de andra lagmännen placerade alldeles för långt ner i längden. Innehållsmässigt uppvisar alla texter utom Hadorphs egenheter. De har avvikande ordföljd på några ställen, saknar vissa ord och ibland partier av ord, utan att dessa ändringar särskilt förändrat texternas innehåll i förhållande till Hadorphs tryckta version. Dock har innehållet förändrats på en punkt: straffet för köp av för mycket skattejord blir enligt Hadorph konfiskation av halva egendomen, medan de övriga texterna påstår att hela egendomen konfiskeras. Hadorphs text är att föredra. 1459 års fridsstadga, Stockholm För denna stadga uppger Runell Sparre-prov^eniens. Den är ett kungabrev utfärdat med rådets samtycke, riktat till Uppsala stift men har säkert haft motsvårigheter för övriga stift i landet. Efter 1459 års stadga omskattejord har Hadorph tagit upp denna stadga som enligt honom är likalydande med fridsstadgan från 1441. Hadorph har dock råkat skriva att 1459 års fridsstadga utkom1449.^^ Detta tryckfel har enligt min mening kunnat uppkomma på följande sätt: i Hadorphs förlaga KB B 220: 1 står årtalet 1549 och (i kanten) att denna stadga är likalydande med stadgan 1441. Vid tryckningen har man upptäckt att en 1500-talsstadga bland 1400Nils har aldrig varit lagman, Ture var lagman 1454, ASF s. 263 Se Hadorph 1687, s. 54.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=