Innehållsförteckning Inledning och forskningsläge 1. Inledning 2. Forskningsläge 1. Erkännandet i den tysk-romerska rätten under 1600-talet och början av 1700-talet samt i den samtida humanistiska jurisprudensen 1.1. Bikt- och botinstitutets utveckling inom den ortodoxa lutherdomen samt senare fromhetsrörelser inom de icke-katolska länderna pä kontinenten 1.2. Den tyska civilprocessens utveckling under 1600- och 1700-talen 1.3. Den tyska straffprocessens utveckling under 1600- och 1700-talen 1.4. Erkännandet enligt företrädarna för den tysk-romerska rätten och för den humanistiska jurisprudensen 2. Erkännandet i svensk processrätt 1614—1734 2.1. Samhällsutvecklingen samt det kulturella och religiösa läget i Sverige 1614-1734 2.1.1. Samhällsutvecklingen 2.1.2. Det kulturella läget 2.1.3. Det religiösa läget 2.2. Det svenska domstolsväsendets och den svenska processens utveckling under tidsperioden 1614-1734 2.3. Receptionen av den legala bevisteorin 2.4. Erkännandet som bevismedel i svensk processrätt 1614—1734 2.4.1. Erkännandets natur, funktion och bevisvärde 2.4.2. Rättsliga kvalitetskrav pä erkännandet samt rättsföljden av ett avgivet erkännande 2.4.2.1. Confessio iudicialis et confessio extraiudicialis 2.4.2.2. Confessio spontanea - erkännandet skall vara avgivet utan tväng eller svikligt förledande 2.4.2.3. Confessio contra se - erkännandet skall vara till confitentens nackdel 2.4.2.4. Processhabilitet och erkännande genom ställföreträdare 2.4.2.5. Möjligheten av att återta eller ändra ett avgivet erkännande 2.4.2.6. Appellationsmöjligheten efter avgivet erkännande 2.5. Sammanfattning av utvecklingen av erkännandet i svensk processrätt 1614-1734 1 1 6 11 11 13 15 16 28 28 28 29 31 43 52 81 81 93 94 99 110 111 118 119 120
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=