54 och icke heller landbor mot eller med jordägaren, omhan kan få andra vittnen. Vidare föreligger vittnesjäv för de närmaste släktingarna. Intressant är emellertid, att man föreslår, att i brottmål skall man kunna höra även kvinnor och barn, även om de för övrigt icke var laga vittnen, men man får icke grunda någon dom på deras utsagor. Deras vittnesbörd skall endast vara en hjälp för domaren att komma sanningen närmare och komma underfund med vad som vidare bör rannsakas. Det bör noteras, att den egna bekännelsen, skriftliga urkunder samt två eller flera trovärdiga vittnen räknas som fulla bevis i civilmål. I brottmål räknas enligt 1643 års lagförslag den egna bekännelsen, tjuvgods ledande till tjuv samt två eller flera trovärdiga vittnen somfulla bevis. Sammanfattningsvis kan man konstatera, att 1643 års lagförslag vittnar om en fortgående reception i svenskt rättsliv under 1600-talet av den legala bevisteorin med dess gradering av bevismedlen och dess många vittnesjäv. I den samtida svenska juridiska doktrinen finner man av naturliga skäl ett liknande starkt inflytande från den tysk-romerska rätten. Sålunda tar den från Tyskland till Sverige inkallade rättsvetenskapsmannen Johannes Locenius i sitt verk Synopsis juris publici et privati, ad statumet leges regni Sveciae accomodata upp till behandling den fråga, som var ytterst central för företrädarna för den legala bevisteorins principer redan under medeltiden, nämligen om en domare skulle döma efter sin egen övertygelse eller efter framlagda bevis. Enligt den legala bevisteorins principer skulle domaren icke döma efter egen övertygelse utan strikt efter framlagda bevis. Enligt Loccenius skall domaren, om han vet någon skyldig, som med falska bevis och vittnen försöker bli friad från anklagelsen, eller om domaren vet någon oskyldig, som orättrådigt beskylies för något och således kommer att förtryckas, omdomaren icke kommer till hjälp, icke döma efter skäl och bevis utan efter samvetet, om han icke vill handla mot sin domared, genom vilken han svurit, att han aldrig skall vränga rätten och fälla någon dom emot sitt samvete och ej heller fria den skyldige eller fälla den oskyldige enligt Magnus Erikssons stadslag, Konungabalken 1:1 och Kristoffers landslag, Tingmålabalken 1.’“^ Om däremot domaren icke finner annat än att skäl och bevis i sig själva är riktiga och sanna, då skall han döma efter dem, som det står i Dråpamålsbalken i Magnus Erikssons stadslag, att så mycket är känd, d.v.s. erkänd, sak, som för vittnen kungjord eller med vittnen styrkt, och när domaren dömer efter sitt bästa förstånd och efter för Se härtill Inger, Das Geständnis, s. 41 f. och 147. Loccenius, Synopsis, s. 736 f., Diss. XXX, quest. IX. »St Judex aliqvern sciat nocetitem, qvt falsis probationibus aut testimonijs purgetur, aut innocentem, qvi ijsdent aggravetur, &. nisi et succurat opprimatur, hic certe non secundumacta &probata, sed secundumconsaentiamsuamjudtcabit; nisi contra jusjurandumsuumfacere velit; qvo juravit. Se nunqvam corrupturum aut detorturum jus & judicium contra conscientiam, nec innocentem reuni, aut reum innocentempronunciaturum. c. /. KB. St.L. 35. LL. c. Tingm».
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=