378 — Inledning til Then Swenska Processum criminalem, efter Sweriges Rikes Lag och Stadgar. Stockholm och Upsala 1759. — Then Swenska Jurisprudentia civilis, Efter Sweriges Rikes År 1734 Antagna Lag Förbättrad, . . . Stockholm 1746. Nikisch, A., Zivilprozefirecht. Ein Lehrbuch. 2. Aufl. Tubingen 1952. Niléhn, L., Peregrinatio academica. Det svenska samhället och de utrikes studieresorna under 1600-talet. — Bibliotheca historica Lundensis, LIV. Lund 1983. Norlin,]. G., De differentia inter processumcivilemet criminalem. [Diss. Vpsaliae 1780.] Praes. A. Hernbergh. Vpsaliae 1780. Normann, C.-E., Prästerskapet och det karolinska enväldet. Studier över det svenska prästerskapets statsuppfattning under stormaktstidens slutskede. — Samlingar och studier till svenska kyrkans historia. Utg. av H. Pleijel. 17. [Diss. Lund 1948.] Stockholm 1948. Nya lagberedningens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning. I-IV. Stockholm 1884. Nyländer, /., Studier rörande den svenska äktenskapsrättens historia. Uppsala 1961. Nytt Juridiskt Arkiv, avdelning 1. Årg. 1-Utg. av G. B. A. Holm m.fl. Stockholm 1874-. Nytt Juridiskt Arkiv, avdelning IL Årg. 1- Utg. av G. B. A. Holmm.fl. Stockholm 1876-. Olhers, E. G. E., Den evangelisk-lutherska kyrkans lära omboten. [Diss. Upsala 1880.] Stockholm 1880. Oldekop, JObservationes criminales practicae congestae, &in quinque titulos, quos versa indicat pagina, speciatimtributae, a lusto Oldekop Hildesheimensi, I.V.D. & in Principatu Halberstadiensi Statuum Provincialium Syndico; cum appendice exemplorum, quibus homines multos, torturae vi falsa confessos, suppliciisque affectos postmodum autem innocentes repertos esse, testatumredditur. Bremae 1654. Olsson, H., Melanchton och den gammallutherska läran omde tre kyrkliga stånden. - Från skilda tider. Studier tillägnade Hjalmar Holmquist 28.4 1938, s. 454-468. Stockholm 1938. [Oscar /], Omstraff och straffanstalter. Stockholm 1840. Palmén, J. F., Ehrström, K. G., Se: Ehrström, K. G., Palmén, J. F. Patermann, Chr., Die Entwicklung des Prinzips der freien Beweiswiirdigung im ordentlichen deutschen Zivilprozess in Gesetsgebung und Lehre. [Diss. Bonn 1969.] Bonn 1970. Planck, J. W., Die Lehre von dem Beweisurtheil. Mit Vorschlägen fiir die Gesetzgebung. Göttingen 1848. — Lehrbuch des Deutschen Civilprozessrechts. Band 1 Nördlingen 1887, Il Miinchen 1896. — Systematische Darstellung des deutschen Strafverfahrens auf Grundlage der neueren Strafprozefiordnungen seit 1848. Göttingen 1857. Pleijel, H., Från hustavlans tid. Kyrkohistoriska folklivsstudier. Stockholm 1951. Posse, J. A., Bidrag till svenska lagstiftningens historia från slutet af sextonde århundradet till stadfästeisen af 1734 års lag. Stockholm 1850. Processkommissionens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning. I Domstolsförfattningen. II Rättegången i brottmål. III Rättegången i tvistemål. Statens offentliga utredningar (SOU) 1926:31-33. Stockholm 1926. Processlagbredningtns förslag till rättegångsbalk. I lagtext, II motiv m.m.. Statens offentliga utredningar (SOU) 1938:43-44. Stockholm 1938. von Qnistorp, J. Chr., Grundsätze des deutschen Peinlichen Rechts, 1-2, 6:e Aufl. Deutschland 1796. — Rechtliches Erachten, Wie in Ermangelung eines vollständigen Beweises, wider einen Angeschuldigten, bev vorhandenen genugsamen Verdacht, zu verfahren sev, besonders an denienigen Oertern, wo die Tortur abgeschaffet worden? Rostock 1774. Ravn, L., Indiciebevisets udvikling i dansk strafferetspleje. — Ugeskrift fcir retsvaesen 1980. 1 14 Årgång, s. 13-25. Robenhavn 1980. Reftelius, J., Se: Siösteen, J.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=