288 medel minskade i och med införandet i praxis av den fria bevisprövningen. Man avgjorde målen på indicier i stället för att ålägga de tilltalade värjemålsed eller lämna målen till framtiden. Det egna erkännandet blev ett bevismedel bland många andra, som man fick bedöma värdet av i varje enskilt fall. 5.3.2. De rättsliga kvalitetskraven på erkännandet i civilprocessen och i straffprocessen under tidsperioden 1809—1948 I föregående kapitel redovisade jag de kvalitetskrav, somuppställdes i 1734 års lag på det egna erkännandet, för att det skulle kunna tillmätas full eller i vart fall stor beviskraft. Jag påpekade, att man icke strikt följde den legala bevisteorins principer i 1734 års lag, då man icke tillmätte det egna erkännandet fullt bevisvärde i brottmål, där straffpåföljden var dödsstraff. Man graderade erkännandets bevisvärde efter brottets svårhetsgrad. I detta kapitel har jag redogjort för övergången inomden svenska processrätten under 1800-talet och 1900-talets förra hälft från legal till fri bevisprövning och från inkvisitorisk till ackusatorisk processföring och mot den bakgrunden sökt teckna hur synen på erkännandets natur, funktion och bevisvärde förändrades. I det följande skall jag i likhet med de undersökningar, somjag redogjort för i de föregående kapitlen, undersöka, hur de nämnda processuella förändringarna och den förändrade synen på erkännandets natur, funktion och bevisvärde komatt påverka de kvalitetskrav på erkännandet, somuppställdes i 1734 års lag. 5.3.2.1. Confessio iudicialis et confessio extramdicialis Vi skall först undersöka, vad som säges om detta forumkrav, då det gäller erkännanden i tvistemål. För Lagkommittén stod det klart, att ett erkännande inför rätta, som för övrigt uppfyllde lagens övriga kvalitetskrav, var bindande för den erkännande. I motsats till 1734 års lag föreslog emellertid Lagkommittén i sitt civillagsförslag 1826, att icke blott ett erkännande inför rätta skulle vara bindande för den erkännande parten utan även ett erkännande, som var avgivet utom rätta, om det nämligen kunde lagligen bevisas, att parten avgivit detta erkännande med fullt allvar.I Motiven till lagförslaget framhöll Lagkommittén, att värdet av ett utomrättsligt erkännande alltid måste bedömas efter de omständigheter, under vilka det tillkommit. Lindblad tillmätte eget erkännande inför rätta i allmänhet fullt bevisvärde om den som erkände eller hans målsman uppnått laga ålder, var myndig, var Kongl. LagCommitteen, Förslag till Allmän Civillag, s. 242, R 21: 2. Kongl. LagCommitteen, Förslag till Allmän Civillag, s. 242, R 21: 2. Kongl. LagCommitteen, Förslag till Allmän Civillag, Motiver, s. 308.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=