285 I Processkommissionens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning föreslogs, som ovan nämnts, införande av den fria bevisprövningen. I fråga om det egna erkännandet som bevismedel påpekade Processkommissionen, att den tilltalades erkännande i alla tider ägt stor betydelse för utredningen i brottmål särskilt under den legala bevisteorins herravälde, men »där den fria bevisprövningen är genomförd, förlorar erkännandet denna särställning bland bevismedlen. Det övergår till att bliva ett bevismedel bland alla andra och blir som dessa underkastat regeln omfri prövningfrån rättens sida med hänsyn tagen till såväl de omständigheter, under vilka erkännandet avgivits, som den övriga utredningen i målet. Någon betydelse utöver den att vara ett medel för domarens övertygande om vad som är sant i målet kan erkännandet enligt sin natur ej hava, och domaren kan vidsin prövningav målet ej i något avseende bindas eller inskränkas därav, ehuru det visserligen är givet, att ett av den tilltaladefrivilligt avgivet erkännande i regel måste vara ägnat att starkt påverka domarens uppfattning» Processkommissionen framhöll, att det icke fordrades några negativa och inskränkande föreskrifter vid tillämpningen av den fria bevisprövningen i fråga om erkännandet. Erkännandet är icke av annan natur vid grövre brott än vid ringare, framhöll Processkommissionen, även omdet är naturligt att kravet på en fullständig utredning gör sig gällande med större styrkai grövre brottmål. Processkommissionens arbete med reformerandet av rättegångsväsendet fortsattes av Processlagberedningen, som lade framsitt förslag till rättegångsbalk 1938.“^'^ Omerkännandet i brottmål innehöll lagförslaget den bestämmelsen, att rätten skulle pröva med hänsyn till omständigheterna, vilken verkan somparts erkännande skulle tillmätas sombevis. Som Processlagberedningen själv påpekade i motiven till sitt lagförslag, byggde hela reformen av bevisrätten på principen omfri bevisprövning,och de anförda bestämmelserna rörande parts erkännande i brottmål besannar denna sats. Parts erkännande borde enligt Processlagberedningen prövas som varje annat bevis.’**’ I mål om grova brott, där kravet på fullständig utredning gjorde sig starkt gällande, var det uppenbart, att man icke kunde grunda domen på den tilltalades erkännande med mindre det styrktes av andra omständigheter. Däremot kunde man godta erkännandet som tillräcklig bevisning i mål rörande ringare brott. Det förslag till rättegångsbalk, som chefen för justitiedepartementet lade fram i statsrådet 1941 innehöll samma bestämmelser om parts erkännande i 280 Processkommissionens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning, II, s. 256. 278 S. 256 f. SOU 1938:43. R35:3. SOU 1938:44, s. 377. SOU 1938:44, s. 380 1. 280 282
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=