243 1850 avgav Lagberedningen successivt reviderade förslag till samtliga balkar i 1734 års lag. 1849 lade den fram sitt förslag till rättegångsbalk.^^ Detta förslag byggde på de tidigare av Lagkommittén utarbetade förslagen till rättegångsordning i tvistemål och brottmål. I likhet med Lagkommittén förordade Lagberedningen ett avskaffande av kämnärsrätt, lagmansrätt och specialdomstolar samt införande av fri bevisprövning.Man föreslog också i likhet med Lagkommittén, att ingen skulle kunna dömas till döden endast på grund av indicier. För dödsdom skulle fordras egen bekännelse, styrkt av indicier, d.v.s samma bestämmelser som 1734 års lag innehöll. Förelåg det endast indicier, men dessa var bindande, och skulle den anklagade ha dömts till döden, om han hade bekänt, skulle han dömas till det straff, som efter lag var närmast under dödsstraffet.Manföreslog med andra ord i detta fall samma bestraffningsordning, som man, enligt vad somframgått av redogörelsen för den kontinentala rätten, tillämpade i det samtida Tyskland.Liksom tidigare Lagkommittén föreslog även Lagberedningen införandet av ackusatorisk straffprocess.Lagberedningen föreslog även inrättandet av jury.^** 1849 års förslag till ny rättegångsbalk lades aldrig fram för riksdagen och ledde icke fram till någon ny lagstiftning. Samma öde drabbade alla de förslag till nya balkar, som Lagberedningen utarbetade med undantag för förslaget till ny straffbalk. Anledningen till denna negativa attityd var bl.a. den politiskt konservativa vind, som blåste in över landet vid denna tid och som knappast såg något gott i de liberalistiska reformförslagen. Det svenska samhället var för övrigt säkerligen alltför konservativt och bundet vid de gamla rättstraditionerna för att man skulle kunna tänka sig att acceptera alla de nya idéer, somLagkommittén och Lagberedningen hade fört fram. Lagförslaget var icke i samklang med tiden. Det var icke liberalismens utan den historiska skolans företrädare, somför tillfället skördade de största framgångarna. Lagberedningen upplöstes 1851, varefter lagstiftningsarbetet under de närmast följande två decennierna omhänderhades av justitiedepartementet eller av särskilda mindre kommittéer. Den processuella utvecklingen på kontinenten liksom den av Lagkommittén föranledda diskussionen i Sverige omvilka reformer, someventuellt borde vidtas beträffande den svenska processrätten, avspeglar sig förutomi ovan anförda Förslag till Rättegångs-Balk, 1849. Förslag till Rättegångs-Balk, Kap. I, 1 §. s. 1 och 105. Senare Delen kap. 6. Nya Motiver. Senare Delen, Kap. 6. Senare Delen, Kap. 6, §§ 2, 45. Nya Motiver, s. 69. T. ex. den bayerska strafflagen 1813. Se vidare C. A. Tittmann, Flandbuch der Strafwissenschaft und der deutschen Strafgesetzkunde, III, 1822-1824, § 866, och H. A. Zachariae, Handbuch des deutschen Strafprocesses, II, 1868, s. 452, not 3. ’’’’ Förslag till Rättegångs-Balk, Senare Delen, Kap. 2. Se även Nya Motiver, Senare Delen, s. 71 ff. Kap. 8. Förslag till Rättegångs-Balk, Senare Delen, Kap. 8, Nya Motiver, s. 71 ff.. Kap. 8.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=