241 Arkif», som utkom i Kristianstad 1832—1833.^’ Artikeln byggde på en i Freiburg 1830 utkommen avhandling med titeln Das Geschwornengericht mit Oeffentlichkeit und Miindlichkeit im Gerichtsverfahren, in besonderer Riicksicht auf den Strafprozess av J. Zentner. Schmidt sade i anslutning till artikeln, att han ansåg, att tidskriftens läsare borde upplysas om juryinrättningen, då Lagkommittén hade behandlat frågan, om man borde inrätta ett juryinstitut även i svensk processrätt. Schmidt själv manade till en viss försiktighet, då det gällde ett eventuellt införande av juryinstitutet. Det bör dock observeras, att Schmidt lät publicera en artikel om juryinrättningen i England i sin tidskrift redan 1831—1832.^^ Även artikeln omdet engelska jurysystemet var grundad på ovannämnde Zentners arbete. Carl Schmidt bidrog för övrigt på flera sätt till att informera sin läsekrets om de samtida utländska rättssystemen och nytillkomna, utländska lagar. I det band av Juridiskt Arkif, som utkom 1834—1835,^^ lät han publicera en artikel om »Den nya Österrikiska Lagen af den 6 Juli 1833, angående bevisning genom indicier, förklarad med afseende egentligen på den frågan: Huru vidsträckt en laglig bevisnings-theori skall meddela föreskrifter rörande Indicien-bevis». Artikeln var författad av Mitterrnaier och översatt till svenska, och den var hämtad ur Neues Archiv des Criminalrechts 14 B, 4 H, Halle 1834. I den österrikiska lagen hade man infört en något begränsad indiciebevisning. Genomdenna fortlöpande information omutländsk lagstiftningoch doktrin höll Carl Schmidt utan tvekan debatten vid liv rörande den svenska processrättens eventuella reformering. 1838 angav Hovrätten över Skåne och Blekinge samt Göta hovrätt sina av Kungl. Maj:t infordrade utlåtanden över Lagkommitténs förslag till allmän kriminallag.Hovrätten över Skåne och Blekinge ställde sig positiv till såväl Lagkommitténs förslag om ändrad domstolsorganisation somtill införandet av ackusatorisk straffprocess.Hovrättens flertal var däremot icke villiga att förorda Lagkommitténs förslag om individuell rösträtt för nämndemännen. Flertalet ledamöter ansåg, att nämndemännen ännu icke var mogna för ett dylikt domarvärv.Hovrättsrådet Carl Schmidt hade däremot en avvikande mening och tillstyrkte Lagkommitténs förslag.Göta hovrätt ansåg i likhet med flertalet ledamöter av Hovrätten över Skåne och Blekinge, att man, icke kunde tillBd. 3, s. 34-80. Bd. 2, s. 169-215. Bd. 5, s. 161-190. C. Schmidt, Juridiskt Arkif, Bd. 9, 1838—1839, s. 1-180 (Hof-Rättens öfver Skåne och Blekinge underdåniga utlåtande jemte anmärkningar i anledning af Lagkommitteens Förslag till Kriminallag), s. 181—225 (Götha Hof-Rätts underdåniga utlåtande jemte anmärkningar i anledning af Lag-kommiteens Förslag till Allmän Kriminallag). S. 34 f., 37 ff. S. 138 f. S. 180. 16
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=