239 1834 avgav Lagkommittén ett utlåtande över de remissvar och yttranden, som inkommit rörande det framlagda kriminallagsförslaget.^° Bl.a. hade juridiska fakultetens lärare och filosofie professorerna i Uppsala uttalat sig kritiskt såväl i fråga omförslaget att omorganisera rådande domstolsorganisation och därvid bl.a. avskaffa specialdomstolarna som i fråga om juryinstitutet, som Lagkommittén visserligen icke hade föreslagit för omedelbart införande men som den trots allt uttalat sig positivt för."’' Beträffande juryinrättningen hade Uppsalaprofessorerna bl.a. hänvisat till von Feuerbachs ovan anförda arbete Ueber das Geschwornen-Gericht. I fråga om den ackusatoriska processformen uttalade sig Uppsalaprofessorerna relativt positivt, men samtidigt påpekade de, att Lagkommittén överdrivit inkvisitionsprocessens negativa sidor och icke dragit fram de avigsidor, som vidlådde den ackusatoriska processen.Märkligt nog godtog professorerna den föreslagna fria bevisprövningen med några mindre reservationer.^^ Lagkommittén å sin sida tillbakavisade professorernas kritik av den föreslagna reformen av domstolsväsendet. I fråga om juryinrättningens positiva sidor hänvisade Lagkommittén icke blott liksom professorerna till von Feuerbach utan även till Mittermaier. Under hänvisning till arbetet Betrachtungen iiber die Oeffentlichkeit und Miindlichkeit der Gerechtigkeitspflege framhöll lagkommittén, att von Feuerbachs inställning till juryinrättningen hade blivit mera positiv med åren. Med kraft tillbakavisade Lagkommittén den kritik av den fria bevisprövningen, som den konservative juris doktorn C. O. Delidén, adjunkt i svensk domstolarna samt kämnärsrätterna och lagmansrätterna var meningarna delade i Högsta domstolen. Flertalet ledamöter hade inga invändningar att göra men den konservative justitiestatsministern greve Mathias Rosenblad samt justitierådet Themptander ansåg det betänkligt att avskaffa lagmansrätterna (Högste Domstolen, Protocoll, s. 194 f., prot. 4/6 1833). Justitiestatsministern samt justitierådet von Rosén ansåg vidare, att det stred mot adelns ståndsprivilegier att avskaffa fora privilcgiata (Högste Domstolen, Protocoll, s. 196, prot. 4/6 1833). Justitiestatsministern motsatte sig även avskaffandet av kämnärsrätterna. Utlåtande i anledning af Anmärkningar wid Förslaget till Allmän Criminallag, 1834. — Se härtill även Dereborg, Från legal bevisteori . . ., s. 41 ff. J. L. Boétius, L. G. Rabenius, S. Grubbe och P. D. A. Atterbom, Om Lag-committeens Förslag till allmän Criminal-Lag. Betänkande afgifvet af Juridiska faculteten samt philosophiae professorerne vid Upsala universitet, 1833, s. 110 ff. Det bör observeras, att även professorn i filosofi vid Lunds universitet F. Cederschiöld hade uttalat sig kritiskt i fråga omjuryinstitutet i den dissertation, som Pehr Cederlöf lade fram i Lund 1835 under nämnde Cederschiölds presidium. Cederschiöld ansåg, att en )urymrättnmg skulle vara farlig för rättvisan. Jurymedlemmarna skulle icke komma att ha sådana juridiska insikter, att de skulle kunna fatta rättvisa domar. Dessutom ansåg Cederschiöld, att en jurymrättning skulle vara alltför kostsam och besvärlig för staten samt alltför tidskrävande för de enskilda jurymännen. (Anmärkningar vid Kongl. Lag-Comiténs Förslag till Allmän Criminal-Lag, 1835, s. 68 ff.). ” S. 123 ff. S. 128.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=