235 det blev icke någon proposition till 1828 års riksdag. För att skyla över uppskovet anförde regeringen, att förslaget till kriminallag icke var färdigt och att de vore nödvändigt att pröva förslagen samtidigt. För denna undersökning är svaren från Göta hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge av intresse. Göta hovrätt var positiv till förslaget om avskaffandet av specialdomstolarna och fora privilegiata. Däremot ansåg man, att övriga föreslagna reformer av domstols- och rättegångsväsendet icke var väl betänkta och att de därför icke borde genomföras.Hovrätten över Skåne och Blekinge reagerade mot Lagkommittens påstående, att bevismedlens beviskraft skulle vara beroende av den beviskraft, domaren ansåg, att de borde tillmätas. Hovrätten ställde sig helt avvisande till en sådan bevisvärderingsprincip. Följde man Lagkommittens åsikt, skulle bevisningens verkan på saken helt och hållet bero på domarens subjektiva omdöme och framstå som mycket skiftande alltefter graden av domarens skicklighet och redlighet. Hovrätten ansåg, att den legala bevisprövningen framstod somsäkrare och mer tillförlitlig. Lagkommittén lade 1832 fram sitt förslag till allmän kriminallag. Liksom civillagsförslaget 1826 innehöll den del av rättegångsbalken, somberörde rättegång i tvistemål, så innehöll även kriminallagsförslaget den del av rättegångsbalken, som berörde rättegång i brottmål.Förslaget som helhet visade, att Lagkommittén tagit intryck av och låtit sig påverkas av såväl 1810 års franska strafflag. Gode pénal, som av den bayerska strafflagen av år 1813, vilken sistnämnda hade Anselmvon Feuerbach somupphovsman. I fråga om domstolsorganisationen föreslog Lagkommittén ånyo, att man skulle avskaffa alla specialdomstolar.Angående domstolarnas sammansättning i brottmål ansåg sig Lagkommittén icke ännu kunna föreslå införandet av jury i det svenska rättegångssystemet,^^ men man ansåg sig kunna och böra gå så långt på vägen mot införandet av jury att man föreslog, att varje ledamot av nämnden skulle ha individuell rösträtt i brottmål.^’ Lagkommittén redogjorde för övrigt mycket ingående för juryinstitutionens väsen och hur den fungerade i olika utländska rättssystem.‘*° Beträffande själva processföringen i brottmål föreslog Lagkommittén införandet av ackusatorisk process.'^* Enligt Lagkommittén var de inkvisitoriska Kongl. Götha Hofrätt, Anmärkningar wid Förslaget till allmän Civillag, 1827, s. 69 ff. Kongl. Hofrätten öfwer Skåne och Blekinge, Anmärkningar wid Förslaget till allmän Civillag. Motiver till Förändrad Lagtext, 1827, s. 148. Kongl. LagCommitteen, Förslag till Allmän Criminallag, 1832. — Om 1832 års kriminallagsförslag, se även A. Dereborg, Från legal bevisteori till fri bevisprövning i svensk straffprocess, 1990, s. 34 ff. Förslag till Allmän Criminallag, Motiver, s. 87 ff. Förslag till Allmän Criminallag, Tillägg till motiverna. Tillägg för de särskilda förslagen, s. 155. Förslag till Allmän Criminallag, Motiver, s. 96. Se även Förslag . . . s. 58, R28 §. Förslag till Allmän Criminallag, Tillägg till motiverna, s. 155 ff. ■*' Förslag till Allmän Criminallag, s. 59 ff., 2-3 Kap., Motiver, s. 98 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=