5.2. Det svenska domstolsväsendet och den svenska processens utveckling under tidsperioden 1809—1948. Övergången från det inkvisitoriskarättegångsförfarandet och den legala bevisprövningen till det ackusatoriska rättegångsförfarandet och den fria bevisprövningen Under påverkan av franska revolutionens och liberalismens idéer strävade man i Sverige alltifrån statsvälvningen 1809 efter att skapa ett mera jämlikt samhälle. Denna strävan kom att påverka även domstolsväsendet. Man önskade dels förenkla domstolsorganisationen genom att avskaffa vissa domstolar i den allmänna domstolsorganisationen och dels skapa jämlikhet inför lagen genom att avskaffa vissa specialdomstolar och fora privilegiata. Genom den förstnämnda åtgärden menade man sig kunna påskynda målens avgöranden, och genomden andra menade man sig kunna förverkliga en av liberalismens grundprinciper: allas likhet inför lagen. I överensstämmelse med den förstnämnda målsättningen avskaffade man 1849 kämnärsrätterna i städerna och lagmansrätterna på landsbygden, och i överensstämmelse med den andra målsättningen avskaffades samma år riddarsynerätterna.^^ Under senare delen av 1800-talet samt under första hälften av 1900-talet ändrade man emellertid uppfattning om specialdomstolarnas skadliga inverkan och började åter igen inrätta dylika, såsom ägoskillnadsrätten 1873, konsulardomare och konsularrätten 1909, försäkringsrådet 1916, vattendomstolen 1918 och arbetsdomstolen 1928. För övrigt bestod i stort sett den domstolsorganisation, som fanns under perioden 1734-1809 undantag, nämligen i fråga makten. 1820 inrättades sålunda ytterligare en hovrätt nämligen hovrätten över Skåne och Blekinge, somförst förlädes till Kristianstad men som till Malmö. 1935 inrättades en hovrätt för Övre Norrland i Umeå och 1948 en hovrätt för Nedre Norrland i Sundsvall samt en hovrätt för Västra Sverige i Göteborg. Beträffande den högsta domsmakten kan man notera, att de administrativa målen 1840 överfördes till Kungl. Maj:t i statsrådet. 1909 inrättades slutligen en särskild högsta domstol för administrativa besvärsmål, nämligen Regeringsrätten. även under perioden 1809—1948, dock med ett par viktiga om hovrättsorganisationen samt den högsta doms1917 flyttades Posträtterna, borj;- och slottsrätterna, hallrätterna och bergsdomstolarna samt kanslirätten indrogs enligt särskilda förordningar åren 1836, 1844, 1846, 1850 och 1870. Frälsemäns och deras vederlikars forum privilc^iatumi brottmål avskaffades genom kungl. förordning den 12 maj 1870. Se härom W. Uppström, Öfversigt af den svenska processens historia, 1884, s. 160. Ytterligare inskränkningar i adelsmännens jorumprivilcgiatum infördes 1916. SFS 1916; 91. Lagen trädde i kraft 1/1 1917. 23
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=