10 minst gäller detta erkännandets natur, funktion och bevisvärde inomcivilprocessen. En utomordentlig insats härvidlag utförde E. A. Kallenberg. Av stort vetenskapligt värde var även Processkommissionens betänkande 1926 angående rättegångsväsendets ombildning Efter antagandet av 1942 års rättegångsbalk har bevisrätten ägnats stort intresse och inträngande analys av professorn i processrätt vid Uppsala universitet Per Olof Ekelöf och hans lärjungar. Bortsett från historiska tillbakablickar har helt naturligt icke erkännandet som sådant blivit mera ingående behandlat, då dessa senare processrättsliga arbeten tillkommit efter införandet av den fna bevisprövningen. Rättshistoriskt har erkännandet behandlats av bl.a. Uppström, Afzelius och Processkommissionen. Vad man som regel saknar i såväl äldre som nyare processrättslig litteratur med rättshistoriska tillbakablickar är en mera omfattande genomgång av domstolsmaterialet, som kan utvisa, hur man i rättspraxis vid domstolarna uppfattade erkännandets natur, funktion och bevisvärde i civil- och straffprocess i äldre tid och i samband därmed i vad mån man tillämpade den legala eller den fria bevisprövningens principer.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=