225 skolans företrädare, som spred sina idéer över stora delar av Europa, inklusive Sverige. De båda idériktningarna, liberalismen och den historiska skolan, var varandras motpoler. Liberalismen byggde i stor utsträckningpå upplysningens och den franska revolutionens idéer, särskilt på frihetsprincipen, mindre på principerna omjämlikhet och broderskap. På det ekonomiska området bildade Adam Smith epok med sitt arbete, An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations. Den ekonomiska liberalismen anknöt till fysiokratismen men gick längre än denna i kritiken av det merkantilistiska regleringssystemet. Det mänskliga arbetet var för Smith välståndets grundval, och ju större frihet, som lämnades individerna, desto mera gynnades näringslivet och blomstrade produktionen. Hela samhällets välgång främjades bäst genom att varje individ tillgodosåg sina intressen. Liberalismen ivrade för individens frihet på alla områden, icke endast på det ekonomiska. Den historiska skolan byggde på den nationalism och konservatism, som drog framsom en våg över Europa efter Napoleonkrigens slut. Den historiska skolan betonade värdet av en organisk, kontinuerlig utveckling utan tvära avbrott. Det bestående samhället såg man somdet organiska resultatet av föregående generationers samhällsorganisatoriska arbete. Detta i sin tur medförde en stark känsla för det traditionella, för kunglig auktoritet på folklig grund, för patriarkalisk ordning och för den bestående samhällsorganisationens förträfflighet. På rättens område var F. C. von Savigny den ledande gestalten. Han hävdade i motsats till naturrättens företrädare, att det icke fanns några för alla tider och folk gemensamma rättsregler. Varje folk utvecklar enligt von Savigny sin egen rättsordning, och denna är liksom språket ett uttryck för »folksjälen». Förutom liberalismen och den historiska skolan gjorde sig under slutet av 1800-talet en annan ideologisk rörelse gällande i Sverige. Det var socialismen, somvuxit frami de industrialiserade länderna ute i Europa och somframträdde i det svenska samhället samtidigt med att Sverige började få en mera omfattande industri. Socialismen ville avskaffa privategendomen och införa ett klasslöst samhälle för att råda bot på alla missförhållanden i dåtidens samhälle. Samtliga dessa ideologiska strömningar kom på olika sätt att påverka även rättsutvecklingen i Sverige. Det finns anledning att återkomma därtill i det följande. För denna undersökning av institutet erkännande är det emellertid angeläget att även klargöra det religiösa läget i Sverige under 1800-talet och början av 1900-talet. 5.1.3. Det religiösa läget Det har tidigare här omtalats, att den gamla lutherska ortodoxin under inflytande från upplysningstidens förnuftstro försvagades och blev alltmera urvattnad och ytlig under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, en utveckling som bl.a. medförde, somovan nämnts, att ärkebiskopenJ. A. Lind15
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=