Erkännandet i svensk processrätt 1809-1948 5. 5.1. Samhällsutvecklingen och det kulturellaoch religiösa läget i Sverige 1809—1948 Liksom under föregående århundraden påverkades rättsutvecklingen även under denna tidsperiod av den samtida samhällsutvecklingen samt av tidens ideologiska, kulturella och religiösa strömningar. 5.1.1. Samhällsutvecklingen Det svenska samhället var under hela 1800-talet ett utpräglat agrarsamhälle med en samhällsorganisation, som i stor utsträckning anknöt till och var en fortsättning av tidigare århundradens samhällsstruktur. Visserligen hade man i samband med statsvälvningen 1809 fått nya grundlagar 1809-1812, varigenom man moderniserat reglerna för landets styrande organ, men i stora stycken bestod det gamla ståndssamhället med sin fyrståndsriksdag oförändrat trots de nya lagarnas tillkomst. Först 1866 infördes en tvåkammarriksdag, som man senare under 1900-talet reformerade genomolika rösträttsreformer för att den på ett rättvist sätt skulle representera hela folket. Trots att de konservativa krafterna alltså gjorde sig starkt gällande under 1800-talet med åtföljande obenägenhet att genomföra förändringar i samhälls- och rättsordning torde man dock kunna säga att just under detta århundrade började det svenska samhället sakteliga förändras och moderniseras. Det blev mer och mer mångfasetterat. Även på rättsordningens område kan man iaktta denna gradvisa förändring som under 1900-talet ledde fram till stora förändringar av det svenska rättsväsendet. 5.1,2. Ideologiska och kulturella strömningar I början av 1800-talet var svenskt tänkande inom skilda områden i hög grad alltjämt påverkat av naturrättsfilosofin, upplysningstidens idéer och fysiokratismen, vilket bl.a. komtill synes i det lagstiftningsarbete, sommynnade ut i de nya grundlagarna 1809-1812, men det dröjde icke länge förrän nya idéer trängde in och gjorde sig gällande i såväl den politiska som den vetenskapliga debatten. Det var liberalismens och, ungefär samtidigt, den s.k. historiska
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=