202 I brottmål infann sig parterna väl som regel personligen. Det förekommer emellertid flera exempel på att icke blott målsägandeparten utan även den tilltalade svarade genom ombud inför rätta. Vi har tidigare sett, att parterna icke alltid infann sig personligen i mål rörande lägersmål under tidsperioden 1614— 1734. Denna iakttagelse kan man göra även för tidsperioden 1734—1809.Man finner emellertid exempel på att den tilltalade erkände genom ombud även i andra mindre brottmål. Som exempel kan nämnas ett mål, som handlades på Åkers häradsrätts ting 1740.'^^ En klockare hade stämt sin svåger för att denne hade huggit sönder en vält. Svågern infann sig icke till tinget, trots att han i laga tid hade mottagit stämning. Han meddelade icke heller laga förfall. För en nämndeman i rätten hade svågern emellertid erkänt, att han hade huggit sönder välten, och detta utomrättsliga erkännande ansåg tydligen häradsrätten äga full beviskraft i ett bötesmål somdetta och dömde svågern skyldig till brottet. Här spelade det givetvis en icke oväsentlig roll, att det utomrättsliga erkännandet avgivits inför en av rättens egna nämndemän. sig om betalning för levererade varor samt utfört arbete. Det anges icke i domstolsprotokollen, varför svarandeparterna lät sig företrädas av sina hustrur. Det framgår dock klart, att svaranden i båda fallen var i livet. Hustrurna uppträdde alltså icke i egenskap av änkor. — Liknande exempel på att hustrur företrädde sina män i tvistemål finner man i Karlskoga häradsrätts domböcker, ULA, 21/10, 22/10, 23/10 1740; 25/2, 15/9, 16/9 1741; 26/9, 27/9 1753 och 19/2 1761. Även i Askims och Östra Hisings häradsrätts domböcker, GLA, finner man liknande exempel: 13/3, 15/3, 6/6 (tre fall, i ett av fallen företrädde fästmön sin fästman), 25/9 (tre fall) 26/9 1765; 26/1 1770; 9/6 1780; 12/3, 16/3, 23/9 1785; 22/3, 23/3 (två fall), 5/6 1790 och 13/5 1800. Ex.; Askims och Östra Hisings häradsrätts domböcker, GLA, 8/6 1736 (Lägersmål. Mannen närvarande och erkänner. Kvinnan sjuk och frånvarande. Erkänner dels genom en nämdeman och dels skriftligt.); 27/2 1745 (Enkelt horsbrott. Kvinnan sjuk och icke närvarande men erkänner genom sin fader.); 23/3 1748 (Lägersmål. Mannen har tidigare nekat till brottet. Nu är han icke närvarande men erkänner skriftligen genom länsmannen); 25/6 1760 (Enkelt horsbrott. En gift bonde infinner sig icke inför rätta men erkänner genombestyrkt skrift, att han är far till en tjänstekvinnas barn. Kvinnan sompå grund av barnafödandet icke kan infinna sig, skickar sin gifta svster som befullmäktigat ombud.); 6/6 1765 (Lägersmål. En man infinner sig icke inför rätta men erkänner sitt brott genom ett brev, som han sänt till en vice häradshövding. Mannen skickade samtidigt även bötessumman. Rätten godtog erkännandet.); 12/3 1800 (Lägersmål. De för brottet tilltalade infann icke personligen för rätta, men en nämndeman tillkännagav, att de tilltalade erkände sitt brott och att de träffat överenskommelse om bidrag till barnets uppfostran. Rätten fastställde bötessumman.) - Karlskoga häradsrätts domböcker ULA; 13/10 1761 (En man erkänner genom en nämndeman som ombud, att han har haft samlag med en kvinna, som därvid blev havande och sedermera födde ett barn.); 1/2 1771 (En man erkänner genombefullmäktigat ombud, att han gjort sig skyldig till lägersmål. Även kvinnan erkänner genom ombud, nämligen en fjärdingsman.); 6/2 1781 (En kvinna åtalas för lägersmål. Hon erkänner genom en fjärdingsman, som är hennes ombud. Fjärdingsmannen begär, att rätten skall döma kvinnan.); 6/2 1781 (En man erkänner lägersmål genomett manligt ombud.); 6/2 1781 (En kvinna erkänner lägersmål genomsitt laga ombud Petter Jansson.); 5/11 1781 (En man erkänner lägersmål genom en annan man.); 6/11 1781 (En man erkänner skriftligen lägersmål med en kvinna.); 2/2 1791 (En man erkänner genom ombudet, häradshövding Berggren, ett lägersmål.), 2'2 1791 (Ytterligare en man erkänner genom en ombudsman ett lägersmål.). Åkers häradsrätts dombok, ULA, 9/6 1740.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=