201 I fråga omdet frivilliga ställföreträdarskapet kan vi ännu en gång konstatera, att enligt 1734 års lag hade både käranden och svaranden rätt att låta sig företrädas av fullmäktiga ombud i tvistemål."^ Dock tilläts parterna icke enligt förordningen om rättegång i domkapitel av år 1687 använda sig av ombudsmän i äktenskapsmåld'^ Enligt samma förordning kunde parterna emellertid ha fullmäktiga ombud vid sin sida. I brottmål tilläts svarandeparten icke att uppträda genom ombud enligt 1734 års lag, men om domaren ansåg, att han behövde hjälp, så tilläts han ha fullmäktig med sig."^ Som ovan nämnts, införde man 1778 det undantaget från lagens bestämmelser om personlig inställelse inför rätta i brottmål, att man tillät de kvinnor, som var anklagade för lönskaläge att skriftligen svara för sina förbrytelser, vilket antagligen innebar, att de även kunde inställa sig inför rätta genomombud.' De kvalitetskrav, som infördes i 1734 års lag beträffande fullmäktiga ombud, gällde hela tidsperioden 1734—1809. Det samtida domstolsmaterialet tyder på att man som regel följde lagens bestämmelser, vad gäller processhabiliteten. Det kan väl också noteras, att man, som ovan nämnts, icke var villig att låta en person, som hade ringa kristendomskunskap och icke hade brukat sina salighetsmedel, d.v.s. gått till Herrens heliga nattvard, på fyra år, värja sig meddelst värjemålsed, förrän han blivit undervisad av prästerskapet.Likaså hände det, att man sköt upp edsavläggelsen, när någon skulle värja sig med ed, för att han skulle få tid på sig att betänka edens vikt och värde. Domstolsmaterialet innehåller vidare en stor mängd exempel på att parterna i överensstämmelse med bestämmelserna i 1734 års lag använt sig av fullmäktiga ombud i tvistemål med undantag för äktenskapsmål.’^^ Märkligt nog finner man i domstolsmaterialet även många exempel på att män låtit sig företrädas av sina hustrur i tvistemål.'--^ R 15:1. 1687 års förordning om rättegång vid domkapitel, punkt 18, Schmedeman, Kongl. Stadgar, 117 s. 1112. R 15: 1. Se ovan s. 197. - Exempel pa dylika skriftliga erkännaden från tiden efter 1778 finner man hl.a. i Askims och Östra Hisings häradsrätts domböcker GLA, 16/5 1800 och 4/10 1800. Ex.: Askims och Östra Hisings häradsrätts domböcker, GLA, 23/2 1743. Se även Karlskoga häradsrätts domböcker, ULA, 21.2 1741; 6 11 1771; 6/2 1781 (två mål); 6/11 1781. Se även s. 192. 12: ovan Ex.; Askims och Östra Hisings häradsrätts domböcker, GLA, 19/6 1744; Karlskoga häradsrätts domböcker, ULA, 21/2 1741; 6/11 1771; 6/2 1781 (två mal); 6/11 1781. Se även sid 1 77 f. Ex.: Askims och Östra Hisings häradsrätts domböcker, GLA, 4/6 1741; 24/3 1748. —Åkers liäradsrätts domböcker, ULA, 28/2 1780; 4/12 1780 (flera exempel); 7/3 1785; 7/11 1785; 31/5 1785;2/3 1790; 1 6 1790; 4/3 1799; 11/11 1799. Ex.: Karlskoga häradsrätts domböcker, ULA, 8/3, 12/3 1740. I dessa två tvistemål vid Karlskoga häradsrätts vårting 1740 lät svarandeparterna sig företrädas av sina hustrur. I ena fallet rörde det sig ombetalning för ett åkerredskap samt för utfört arbete, och i det andra fallet rörde det 121 ovan.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=