7 Av största intresse vid en undersökning av erkiinnandet är också de vetenskapsmän, som under 1600- och 1700-talen kritiserade användandet av tortyr för frampressandet av ett erkännande. Betydelsefulla insatser gjordes av hriecfrich von Spee, Justus Oldekop, Johannes Brunnemann och Christian Thomasius. Bevisrätten som sådan och därmed även erkännandet kom att inta en central plats även i den svenska doktrinen på 1600- och 1700-talen. Bland de juridiska verk, som behandlade dessa ämnen, kan nämnas Johannes Loccenius’ Synopsis juris publici et privati, ad statum et leges regni Sveciae accomodata och de dissertationer över processrättsliga ämnen, som lades fram under Loccenius’ presidium,^ vidare Clas Rålambs Observationes Juris Practicae. Thet är / Äthskillige Påminnelser vthi Rättegångs Saker, Claudius Kloots Then Swenska Lagfarenheetz Spegel och Processus Criminalis, ad Jus & Forum Svecicum potissimumaptatus, Joannes Reftelius’ Dictata circumProcessum luris in Foris Sveogothicis, Andreas Swanwalls dissertation Arma forensia, seu probationibus, som lades fram under Olaus Åkermans presidium, Petrus Castovius’ Föreläsningar öfver Lands-lagen och Processus judicialis eller Tingmåla-Rätt, de processrättsliga dissertationer, som lades fram under Carolus Lundius,^ Daniel S. Solanders,^ Johannes Eric Ficks** och Anders Hernberghs'* presidier, och så de många processrättsliga arbeten som David Nehrman-Ehrenstråhle författade. Nehrman-Ehrenstråhle var den främste företrädaren för den svenska juridiska doktrinen under 1700-talet. Av hans verk kan nämnas Inledning Til Then Swenska Processum Civilem, Efter Sweriges Rikes Äldre och Nyare Stadgar, Inledning til Then Swenska Processum Criminalem, Then Swenska Jurisprudentia Civilis Efter Sweriges Rikes år 1734 Antagna Lag Förbättrad och Inledning til Then Swenska Jurisprudentiam Criminalem efter Sweriges Rikes Lag och Stadgar. Av övriga företrädare för den svenska juridiska doktrinen, vilkas arbeten är av stort intresse för studiet av bevisrätten och bevismedlet erkännande, kan nämnas Matthias Calonius, Lars Tengwall och Jakob Albrekt Fhntberg. Om dessa rättsvetenskapsmän och deras juridiska arbeten kan sägas att de visar, att man i Sverige var starkt påverkad av den romersk-kanoniska och den Ex.: Abrahamus Joh. Schroderus, De Actionibus, 1636, och Johannes Stälhansk, De Crimine Laesae Ma)estatis, 1638. ^ Ex.: Johannes Hiohlman, De testibus, 1708. ^ Ex.: Carolus Eridericus Möller, De probatione, speciatim duorum testium, in actione curiale. 1739. ** Ex.: Johannes Sundblad, De probationibus per instrumenta, 1752, och Johannes J. Drysén, De probatione artificiale, 1756. ’ Ex.: Andreas Eredricus Elumblcs, Andreas Wahlrots, Franciscus Julius Leches och Andreas Joh. Wasclls dissertationer De probatione per testes, 1780-81, Adamus Wallquists, Joh. Wilh. Löwenmarks och Daniel Svedells dissertationer De probatione per juramenta, 1781, och Johannes Eredericus Elfstrand, De confessione propria, 1783.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=