184 stråhle. Man återfinner i dessa dissertationer bl.a. en liknande behandling och systematisering av bevismedlen, som hos Nehrman-Ehrenstråhle. Vi får för övrigt anledning att återkomma till innehållet i dessa dissertationer i samband med undersökningen av vilket bevisvärde, som man tillmätte det egna erkännandet i doktrin, lagar, kungliga brev och förordningar samt rättspraxis under 1700-talet. Även hos följande företrädare för den juridiska doktrinen finner man spår av den legala bevisteorins principer, nämligen hos professorn i juridik vid Åbo Akademi, sedermera ledamoten av Högsta domstolen Matthias Calonius (1738-1817), professorn i juridik vid Lunds universitet Lars Tengwall (17461809) samt hos kommerserådet och lagmannen Jakob Albrekt Flintberg (1751— 1804).5° Receptionen av den legala bevisteorins principer kommer också till synes i de kungliga förordningar och brev från tiden 1734—1809, vari institutet absolutio ab instantia reglerades. Genom den kungliga förordningen av den 12 april 1753 föreskrevs sålunda, att överdomaren, d.v.s. hovrätten, skulle göra hemställan till Kungl. Maj:t, när saken för mörker och tvivelaktiga omständigheters skull komme att lämnas åt framtiden. Detta innebar, att man förnyade de tidigare här omnämnda bestämmelserna i 1707 års brev till Svea hovrätt.^' Även det kungl. brevet till hovrätterna av den 22 mars 1803, som jag skall behandla i samband med redogörelsen för de åtgärder, som man vidtog för att få framen bekännelse somfullt bevis efter det att man avskaffat tortyren i Sverige, upptar bestämmelser, somrör institutet absolutio ab instantia.^~ I rättspraxis tillämpade man somregel den legala bevisteorins principer. Helt naturligt finner man i domstolsmaterialet från denna tidsperiod liksom i materialet från tiden före 1734, hur man graderar bevisen i överensstämmelse med den legala bevisteorins principer i hela och halva bevis samt indicier. Det egna erkännandet räknas som fullt bevis i mindre brott men räcker icke som fullt bevis i grova brott. I dessa senare brott måste erkännandet stvrkas av andra Hos Matthias Calonius finner man, hur den legala bevisteorins principer tillämpas i de yttranden, somhan avgav som ledamot av Högsta domstolen under åren 1793—1800. Även i dissertationen De elicienda in foro criminali reorum confessione finner man nedslag av den legala bevisteorin. Här behandlas såväl användandet av våld för att få fram en bekännelse som institutet absolutio ab instantia. — M. Calonius, Opera omnia, I-V, 1829-1836. — IL. Tengwalls arbete »Tankar om Fängelse å Personer och Qwarstad å Gods», som utkom 1799, kan man se töljdverkningarna av tillämpningen av den legala bevisteorin i utläggningen av institutet absolutio ab instantia och användandet av svårare fängelse för att pressa fram ett eget erkännande. - I J. A. Flintbergs Lagfarenhets-Bibliothek, som utkom i sex band under åren 1796-1807 och i vilket samtliga balkar i 1734 års lag utomJordabalken och Bvggningabalken är kommenterade, finner man liksom hos Calonius och Tengwall en påverkan från den samtida utländska doktrinen och de samtida ideologiska strömningarna, men där möter också tvdliga nedslag av den legala bevisteorins principer. Kungl. brev, E I, Svea hovrätts arkiv, RA, fol. 398 r, punkt 4. J. H. Backman, Ny Lag-Samling, Femte Häftet, 1847, s. 391.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=