181 följd av inrättandet av Högsta domstolen, se en påverkan av samtida utländsk doktrin. Denna maktfördelningslära kom för övrigt att i ännu högre grad påverka den svenska statsförfattningen. I och med inrättandet av Högsta domstolen delade man också upp målen i judiciella och administrativa. De förra handlades av Högsta domstolen, medan de senare överfördes till »rikets allmänna ärenders beredning». Felet med den högsta domstol, som Gustav III inrättade, var det, att domstolen icke var självständig gentemot kungamakten. Ledamöterna tillsattes för kortare tid, ett till tre år, och kunde riskera att icke få förnyat förordnande, om kungen icke gillade dem. Ledamöterna var dessutom tvungna att skaffa sig tjänster vid sidan av domstolstjänstgöringen, somde kunde falla tillbaka på, omde icke fick förnyat förordnande. Alla dessa nackdelar och brister aktualiserades, när nästa statsvälvning inträffade och nästa regeringsformskapades 1809. Nedre justitierevisionen fungerade under hela denna tidsperiod såsom förberedande organ, först åt justitierevisionen och efter 1789 åt Högsta domstolen. 1801—1809 verkade Nedre justitierevisionen somett särskilt ämbetsverk med riksdrotsen som preses. Under hela den här aktuella tidsperioden ingick i Nedre justitierevisionen en rad mycket skickliga jurister. Förutom dessa betydelsefulla förändringar rörande formerna för utövandet av kungens högsta domsrätt undergick domstolsväsendet i Sverige inga mera genomgripande förändringar under tiden 1734—1809. Man kan notera, att Gustav III inrättade ytterligare en hovrätt i Finland, nämligen Vasa hovrätt, som startade sin verksamhet år 1776. Dess jurisdiktionsområde blev Uleåborgs och Vasa län samt Savolaks och Karelen, vilka områden tidigare hört under Åbo hovrätt. Vidare avskaffades genom 1734 års lag några specialdomstolar, de s.k. härads- och lagmanssynerätterna. 1799 erhöll den s.k. kammarrevisionen, som 1695 hade brutits ut ur kammarkollegium, namnet kammarrätten. Vid denna domstol handlades vissa räkenskapsmål. I 1734 års lag reglerades instansordningen genom föreskrifter i Rättegångsbalken. Enligt dessa var häradsrätten första domstol på landsbygden.^** I den dömde häradshövding tillsammans med en nämnd bestående av tolv bönder från häradet. Den var dock domför, omblott sju nämndemän var närvarande. Som andra instans i tvistemål fungerade lagmansrätten.'*° I denna domstol handlades målen av en lagman tillsammans med en tolvmannanämnd, bestående av nämndemän från häradsrätterna inom lagsagan. Lagmansrätten var domför, om sju nämndemän var närvarande,'*' och den ägde avgöra icke blott dit vädjade tvistemål utan även mindre brottmål.■*• För övrigt fungerade hovrätten som andra instans i brottmål. Hovrätten var domför i mindre mål, om R 1 : 1. R23:l. R 1 :2. ■" R23:l. R 3:3-4.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=