5 Inflytandet från den tysk-romerska rätten blir ännu mera påtagligt i de lagförslag, som framlades i början av 1600-talet, vilka bl.a. innehåller förslag om införandet av bestämmelser omanvändande av tortyr. Ett ytterligare indicium på denna reception av tysk-romersk rätt utgör de brottmål, där man i brist på fullständigt bevis ställde målen och de anklagade under Guds dom, d.v.s. tillämpade institutet absolutio ab instantia och ställde målen på framtiden, varvid man i några fall lät den anklagade förbli fängslad i hopp omatt erkännandet på så sätt skulle mogna fram. Däremot förde man i den svenska doktrinen icke någon ingående diskussion om eller åstadkom någon principiell framställning av begreppet notoriumeller begreppet erkännande sombevismedel. I föreliggande andra del av min undersökning av erkännandet i svensk processrättshistoria har jag för avsikt att följa utvecklingen av detta institut fram till ikraftträdandet av den nu gällande rättegångsbalken, d.v.s. fram till 1948. Liksom i min förra undersökning skall jag härvid undersöka förutom lagar, lagförslag, kungliga förordningar och rättspraxis även samtida doktrin, influenser från utländsk rätt samt påverkan från olika ideologiska strömningar. I ett första avsnitt ämnar jag undersöka institutet erkännande i den tyskromerska rätten under 1600-talet och början av 1700-talet samt i den samtida humanistiska jurisprudensen. Mot denna bakgrund skall jag söka teckna utvecklingen av erkännandet i svensk processrätt fram till 1734, då man i Sverige avskaffade de alltsedan medeltiden gällande lands- och stadslagarna och införde en gemensam lag för både städer och landsbygd. Tidsperioden 16141734 är processrättshistoriskt intressant ur flera synpunkter bl.a. därför att det genom inrättandet av Svea hovrätt i Stockholm 1614 och strax därefter med Svea hovrätt likställda hovrätter i Åbo, Dorpat och Jönköping skapades en fast instansordning, en juridiskt högt kvalificerad domarkår och en instans, som övervakade rättstillämpningen vid underrätterna. Under denna tidsperiod recipierade man också successivt den legala bevisteorin. Tidsperioden 1614-1734 är av stort intresse även så tillvida somden svenska kulturella utvecklingen inklusive den rättsvetenskapliga då för första gången nådde en nivå jämförbar med den samtida utländska. Politiskt sett utvecklades Sverige till en stormakt i Europa med livliga förbindelser med övriga europeiska länder, vilket helt naturligt satte sina spår även i den samtida svenska rättsvetenskapen. I ett tredje avsnitt kommer jag att behandla erkännandet i den tyska processrätten under 1700- och 1800-talen samt början av 1900-talet. Den kontinentala utvecklingen påverkade nämligen den svenska rättsutvecklingen även under dessa århundraden. I de avslutande kapitlen skall jag undersöka erkännandet i svensk processrätt under 1700-talet respektive 1800- och 1900-talen framtill 1948. Det synes mig naturligt att behandla 1700-talsutvecklingen för sig och utvecklingen under
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=