RB 50

Erkännandet i svensk processrätt 1734-1809 4. Undersökningen av rättsutvecklingen i Sverige rörande institutet erkännande efter 1734 fram till nuvarande rättegångsbalks ikraftträdande 1948 kan lämpligen delas upp i två avsnitt, ett första avseende utvecklingen under tiden 1734—1809 och ett andra avseende utvecklingen under tiden 1809—1948. Under 1800- och 1900-talen kom nämligen nya ideologier att sätta sin prägel på både samhällslivet och det rättsliga tänkandet, vilket i sin tur påverkade doktrin, lagstiftning och rättspraxis. Härvid diskuterades även erkännandets roll inomden svenska processrätten, och bevisläran kom så småningom att förändras i överensstämmelse med kontinental doktrin och lagstiftning. Som tidigare framhållits, bör man känna till såväl den politiska som den kulturella och religiösa bakgrunden för att förstå erkännandeinstitutets utveckling, och därför skall vi först rikta vår uppmärksamhet på denna bakgrund, innan vi fortsätter studiet av erkännandet i svensk processrätt. 4.1. Det politiska, kulturella och religiösa laget i Sverige 1734—1809 4.1.1. De politiska förhållandena och samhällsutvecklingen Vid Karl XII:s död hölls, som ovan nämnts, alla Sveriges provinser på andra sidan Östersjön liksomäven Finland besatta av fientliga makter. Genomolika fredsslut 1719—1721 och 1743 förlorade Sverige större delen av sina tyska besittningar, Balticum samt sydöstra delen av Finland, vilket medförde, att Sverige icke längre var någon europeisk stormakt. Som en följd härav upphörde i stor utsträckning invandringen av utlänningar, som tidigare sökt sin utkomst i Sverige, och landet »försvenskades». Det inträdde en period av nationell avgränsning, även ommånga svenskar alltjämt företog studieresor till främmande länder, såväl inomsomutomEuropa. Rättsligt sett blev efter de nämnda fredssluten svensk rätt och svensk förvaltningsorganisation gällande i hela riket med undantag för Pommern och Wismar. Statsrättsligt sett upphörde det kungliga envälde, somrått i Sverige alltsedan 1680-talet, i och med Karl XII:s död, och makten övergick helt till riksdagen, som därvid till och med gjorde anspråk på att i viss utsträckning fungera som en högsta rättslig instans.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=