162 bestämningar. Bakom ett erkännande ligger enligt Biilow icke någon vilja att avstå någon rättighet och än mindre ett avyttrande av någon rättighet.Erkännandet är enligt honom en sanningsförklaring: »Das gerichtliche Geständniss ist nicht eine Erklärung des Nichthestreitenwollens, nicht eine Verzichtserklärung, sondern eine Wahrheitsbestätigung. Die Begriffsbestimmung ist ZHfassen; Das gerichtliche Geständniss ist die von einer Partei vor dem Prozessgericht abgegebene Erklärung, dass eine der Partei zum Rechtsnachth eil gereich ende, vom Gegner behauptete Thatsache wahr ist.»^°^ Enligt Biilow innebär erkännandet alltså helt enkelt ett uttalande, att det förhåller sig på ett visst sätt. Han säger vidare, att det icke föreligger någon större skillnad innehållsmässigt sett mellan det erkännande, som är avlagt inför rätta och det utomrättsliga erkännandet.Båda är sanningsförklaringar. De skiljer sig dock från varandra till formen. Det ena är en processhandling inför rätta, medan det andra icke lyder under processrättens regler. Härav följer, att det inför rätta avlagda erkännandet har en särskild, starkare, processrättslig verkan. Biilowavvisar helt Plancks viljeförklaringsteori, och man finner i hans arbete bl.a. följande yttrande: »Die Geständnisse sind Willenserklärungen nur in dem Sinne, dass der Wille den Ursprung, nicht den Inhalt oder Gegenstand der Geständnisserklärung biidet. Die Geständnisse und zwar sämmtliche, auch die aussergerichtlichen, sind gewollte Erklärungen; keines ist eine Wollenserklärung oder die Erklärung von etwas Gewolltem. Anderseits ist aber auch kein Geständniss eine Wissenserklärung. Wer em Geständniss ablegt, erklärt, dass etwas wahr sei, nicht aber, dass er wisse, dass es wahr sei.»^^^ Alla erkännanden, de utomrättsliga icke mindre än de rättsliga, är såväl »gewollte Erklärungen, als auch ahrhe itserklärungen. Sämmtliche Geständnisse sind gewollte Wahrheitserklärungen.»^^^ Varje erkännande av ett av motparten påstått faktum, vilket är avgivet inför processdomstolen enligt formen för den processuella behandlingen av förhandlingarna, befriar från bevis. Varje annat erkännande förmår blott att bidra till bevisningen. Biilow tar i sin undersökning upp även frågan om erkännandets objekt och förklarar härvid, att det rättsliga erkännandets objekt är ett för den erkännande parten rättsligt ofördelaktigt av motparten hävdat faktum.Att det erkända faktumär den erkännande till nackdel är den väsentligaste egenskapen hos det rättsliga erkännandet. Denna egenskap skiljer det rättsliga erkännandet från Biilow, Das Geständnissrecht, s. 32. Biilow, Das Geständnissrecht, s. 44. Biilow, Das Geständnissrecht, s. 44 ff. Biilow, Das Geständnissrecht, s. 185. Bulow, Das Geständnissrecht, s. 186. Biilow, Das Geständnissrecht, s. 194. 203 204 203 207 208
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=