161 des Inhalts, dass ein dem Erklärenden nachtheiliger Umstand wahr sei. Die rechtliche Bedeutung solcher Aeusserungen liegt auf einem ganz andern Gebiete, nämlich auf dem der richterlichen Beweiswiirdigung, welche dabei dieselben Gesichtspunkte zum Grunde legen wird, die ftir die Wurdigung der Mittheilungen Dritter, der Zeugen und Sachverständigen, gelten.»^^^^ Tolv år efter Plancks utgivande av första delen av sin mycket uppmärksammade och använda Lehrbuch des Deutschen Civilprozessrechts gav O. Biilow ut sin grundliga och skarpsinniga undersökning rörande Das Geständnissrecht». Biilow är mån om att understryka betydelsen av Plancks analys av det egen erkännandet i civilprocessen, men samtidigt utsätter han Plancks idéer för en kritisk granskning. Biilow påpekar, att man redan före Plancks framträdande var klar över, att det rättsliga erkännandet i civilprocessen icke, som tidigare antagits, endast utgjorde en bevisgrund utan att det tillkomerkännandet en vida större verkningskraft, nämligen att det i stället för att bevisa befriade från bevis, så att erkännandet kunde läggas till grund för domen utan Biilow hänvisar i detta sammanhang bl.a. till Bethmann- 198 sanmngsprovmng. Hollwegs ovan anförda arbete samt till Georg Wilhelm Wetzell, System des ordentlichen Civilprocesses, som utkom för första gången 1854, franska Gode civil art. 1356. 199 och den Erkännandet inför rätta komenligt Biilowatt uppfattas somen dispositions akt, vilken uppfattning enligt Biilow alltjämt är den allmänt förekommande. Biilowpåpekar vidare, att även uppfattningen omatt erkännandet i civilprocessen innebär en vilja att avstå ifrån sin rätt kan man finna antydd, som även framgått av denna framställning, i processuella framställningar från tiden före Plancks utgivande av sin lärobok. Handbuch som Bethmann-Hollwegs Versuche iiber einzelne Theile der Theorie des Civilprozesses och Wetzells System des ordentlichen Civilprocesses. När Planck bearbetade erkännandeläran var enligt Biilow teorin om att erkännandet är en viljeförklaring innebärande att den erkännande icke vill göra bruk av rätten att försvara sig i ett viktigt avseende icke färdig. Man var icke på det klara över att ett erkännande kunde innebära ett avstående från en rätt. Först Planck löste fullständigt det begreppsmässiga sammanhanget mellan det blott bevisande, utomrättsliga och det bevissparande, rättsliga erkännandet. Han definierar därvid detta bevissparande, rättsliga erkännande i skarpaste motsättning till det blott sanningsangivande erkännandet mera som en bevisuteslutande viljeförklaring än som en eftergift av rätten att försvara sig. Biilow är emellertid icke villig att acceptera Plancks alla teorier och begreppsPlanck, Lehrbuch, I, s. 318. Biilow, Das Geständnissrecht, s. 2. G. W. Wetzell, System des ordentlichen Givilprocesses, 3. Aufl. 1878, § 19, s. 171 f., anm. 5. Biilow, Das Geständnissrecht, s. 4. Biilow, Das Geständnissrecht, s. 4. Biilow, Das Geständnissrecht, s. 5 ff. 200 201 Biilow nämner här såväl von Gönners 202 198 199 200 201 11
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=