159 att erkännandet i civilprocessen har karaktären av en dispositionsakt genom vilken den ena parten medger motpartens anspråk.'^' Han säger vidare, att erkännandet i civilprocessen i överensstämmelse härmed är övertygelsegrund, medan det i straffprocessen är ett bevismedel: »Das Geständniss im Civilprocess ist Veherzeugungsgrund, formeller Grund der Wahrheit, das Geständniss im Criminalprocess ist Beweismittel, materieller Grund der Wahrheit.»^^^ I civilprocessen godtar man erkännandet, även om det är möjligt, att det är osant, emedan det överensstämmer med partens vilja. I straffprocessen däremot söker man utröna sanningen, även om den anklagade erkänt.»So ist das Geständniss im Civilprocess das Gegentheil allen Beweises, denn es kummert sich nicht umdie Wahrheit, undimCriminalprocess ist es die Krone alien Beweises, denn es enthält die grösste Möglichkeit der Wahrheit. — Oh die Wahrheit aher wirklich in ihm enthalten sei, muss jedes Mal gepruft werden.»^^'^ Samtidigt som Schauberg således säger, att erkännandet i civilprocessen har karaktären av en dispositionsakt och att det icke nödvändigtvis är med sanningen överensstämmande, säger han, att erkännandet även i civilprocessen kan ha karaktären av bevismedel och ge uttryck åt den materiella sanningen.Man finner för övrigt en liknande åsikt hos Endemann. »Die confessio», säger han, »kann nicht bios, weil dies die römischen Gesetze hesagen, sondern auch der Natur der Sache nach zunächst Vertragsakt sein, und dann ist sie im Umfang ihrer obligatorischen Wirkungen Beweissurrogat; aher jede confessio kann auch wirklich heweisen, als Zeugnif der Wahrheit gewisser Thatsachen erscheinen.»186 3.3.1.1. Erkännandets natur, funktion och bevisvärde i civilprocessen Det egna erkännandets natur, funktion och bevisvärde i civilprocessen blev i slutet av 1800-talet föremål för inträngande analys av två framstående rättsvetenskapsmän, nämligen professorerna Julius Wilhelm Planck (1817—1900) och Oskar Bulow(1837-1907). I likhet med von Gönner och Bethmann-Hollweg företräder Planck den s.k. eftergiftsteorin i fråga omerkännandet i civilprocessen.”^*^ Han säger i sin fram187 Schauberg, Vergleichung, s. 20. Schauberg, Vergleichung, s. 27. Schauberg, Vergleichung, s. 33. .Schauberg, Vergleichung, s. 43. Schauberg, Vergleichung, .s. 48. Endemann, Die Beweislehre, s. 152. J. W. Planck, Lehrbuch des Deutschen Civilprozessrechts, I, Allgemeiner Theil, 1887, § 61; O. Billow, Das Geständnissrecht. Ein Beitrag zur allgemeinen Theorie der Rechtshandlungen, 1899. 183 186 187 188 Se härtill Biilow, Das Geständnissrecht, s. 4 tf. och E. Kallenberg, Om eget erkännande, särskildt med hänsyn till svensk civilprocessrätt, 1921, s. (5) 73.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=