158 bevisprövning.Frågan om införande av fri bevisprövning i civilprocessen togs upp till diskussion på de tyska juristdagarna. Den fria bevisprövningen infördes också i olika lagförslag under 1860-talet. Den preussiske justitieministern Leonhardt införde den fria bevisprövningen i sitt förslag till tysk civilprocessordning 1871. Även det lagförslag, somförelädes riksdagen 1874, innehöll regler om fri bevisprövning, och 1876 inflöt dessa i den slutligt antagna lagen. 3.3.1. Erkännandets natur, funktion och bevisvärde i civilprocessen och i straffprocessen Under 1800-talets senare hälft blev erkännandet såväl inomcivilprocessen som straffprocessen föremål för flera inträngande analyser. Det ligger nära till hands att sätta detta ökade intresse för erkännandets processuella karaktär och funktion i samband med det ovan nämnda processuella reformarbete, som vid denna tid hade pågått och pågick i Tyskland och dess grannländer. Den ovan påtalade skillnaden mellan det egna erkännandets karaktär och funktion i civilprocessen och i straffprocessen blev 1868 och 1869 föremål för ett par specialundersökningar i Ziirich, där de båda rättsvetenskapsmännen Heinrich Giesker och Emil Schauberg nämnda år lade framvar sin dissertation omVergleichung des Geständnisses imCivil- und Criminalprocess respektive Vergleichung des Geständnisses im Criminal- und Civilprocess. Framför allt i Schaubergs arbete understrykes det ofta och mycket kraftigt, att det egna erkännandet i civilprocessen skiljer sig högst väsentligt från det egna erkännandet i straffprocessen. Schauberg skriver bl.a.: »Und selbst die Beweismittel, die beiden Processen gemeinsam sind, verändern ihre Stellung, und erhalten verschiedene Kraft, und die grösste Umvandlung, von alien Beweisquellen, erfährt das Geständniss, sowie es vom Civilprocess in den Criminalprocess ubertritt. In ihm verkörpert sich der Gegensatz beider Processprinzipien; denn das civilrechtliche Geständniss enthält die Privatwillkiir, das criminalrechtliche die höchste Wahrheit. . . . Betrachten wir zunächst den Begriff des Geständniss, fragen wir nach dem Grunde seiner Beweiskraft, so wird sich zeigen, dass dasselbe begrifflich etwas total Anderes ist im Civilprocess als im Criminalprocess, dass seine Glaubwurdigkeit eine ganz andere ist je nach dem Verfahren, dem es angehört, weil beide Male seine Beweiskraft aus ganz anderen Ursachen hervorgeht.»^^’^ Schauberg framhåller. Se härom bl.a. W. Endemann, Die Beweislehre des Civilprozesses, 1860, s. 96, där han skriver: »Die legale Beweiswirkung ist bereits, wo es sich um Schliisse aus andern Dingen als aus direkten Beweismitteln handelt, zu sehr in Miskredit gekommen, als dafl sich die Präsumtion als legale Beweisart halten liejle.» Walter, Freie Beweiswiirdigung, s. 83 f. Schauberg, Vergleichung, s. 16 f. Se även s. 48. 18C
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=