140 annat spår rörande brottet än den anklagades erkännande, så kan hans erkännande icke godtas som lagligt bevis.Likaså kan icke det erkännande godtas somlagligt bevis, somtvingats eller lockats frammed otillåtna medel. Enligt den österrikiska strafflagen kan den, som står anklagad för att ha begått ett brott men som nekar till anklagelsen, dömas skyldig på grund av vittnens utsagor, helt i överensstämmelse med den legala bevisteorins principer,^^ samt på grund av, som det heter, sammanträffande omständigheter.*^*^ I sistnämnda fall uppställes emellertid mycket starka krav på att dessa omständigheter entydigt skall visa, att den anklagade är skyldig. Genomett patent av den 6 juli 1833 infördes nya och mera frikostiga regler för användandet av indiciebevisning.*^ I Allgemeines Criminalrecht fiir die Preufiischen Staaten 1805 heter det om det egna erkännandet, att det har full beviskraft endast, då det avgivits lagenligt, allvarligt och uttryckligt och som svar på domarens rättmätiga frågor, eller omdet avgivits fullt frivilligt och innehåller gärningens huvudomständigheter och icke står i strid med andra bevisade omständigheter.Som lagenligt anses det erkännande, som avges inför behörig domstol.En stillatigande bekännelse, somman kan sluta sig till utifrån en handling har ur bevisningssynpunkt blott en förmodan till följd.Omnågon till sitt erkännande fogar en bestämning, som antingen förtar eller mildrar brottets karaktär av brott, så beror erkännandets kraft av den tillfogade bestämningens sannings- och sannolikhetsvärde.Ett lagenligt avgivet erkännande anses som allvarligt och med sanningen överensstämmande, tills motsatsen är utredd.’’"’ Erkännandets beviskraft försvagas icke därigenom, att den ena eller andra biomständigheten befinns vara falsk.Däremot går erkännandets fulla beviskraft förlorad, omen sådan oriktighet visar sig rörande gärningens huvudomständigheter.’’^ Om en person avlägger flera sinsemellan stridande erkännanden, så skall man anse det erkännandet giltigt, vilket styrks av omständigheter, som befunnits vara sanna. §40C. §401. §§ 403-411. ** §§ 408-412. F. Hartl, Das ^’iener Kriminalgericht. Strafrechtspllege vom Zeitalter der Autklärung his österreichischen Revolution, 1973, s. 27. § 370: >'. . . nur ahdann volle Bcveiseskraft, ivcnn es gerichtlich, crnstlich ttnd ansdriicklich, auf rcchtmäjlige Fragcti des Richters, oder von freien Stiickcn, abgelegt ist, und die Hanptnmstdnde der That enthält, auch mit anderen eriviesenen Umständen nicht tn Widerspritch stehet>^. §371. § 372. § 373. § 374. § 375. § 376. § 377.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=