136 analyserna av det egna erkännandet och indicierna pågår en successivt fortlöpande utveckling på det processuella området från inkvisitorisk till ackusatorisk process. 3.1.2.1. Definition och indelning av indicierna Hos von Grolman finner man indicium definierat som en omständighet, ett faktum, somutgör grunden för en förmodan av existensen av ett annat faktum, och han säger, att det ofullständiga beviset alltid bygger på indicier.Likartade definitioner finner man även hos von Feuerbach och Tittmann.^' Mittermaier ger följande definition av ett indicium: ^>Anzeige ist nun iiherhaupt eine Thatsache, welche mit einer anderen Thatsache in einer solchen Verhindung steht, dass von der Ersten auf die Andern geschlossen vcerden kanny>.^^ von Grolman anser, att man kan tillämpa flera indelningsgrunder för att systematisera indicierna. De kan sålunda enligt honom indelas i sådana indicier, varur framgår naturliga bevis, och sådana, varur framgår konstlade bevis. De kan vidare indelas i 1. sådana somhar med själva gärningen att göra, indicia corporis delicti, 2. sådana som rör gärningsmannen, indicia auctoris, och 3. sådana somrör de omständigheter, sompåverkar brottets svårhetsgrad. En annan indelningsgrund enligt von Grolman är denna: 1. sådana indicier, som har det faktum, som skall bevisas, till följd, 2. sådana somsjälva kan uppfattas somföljdföreteelser till det faktum, somskall bevisas, samt 3. sådana som kan föras tillbaka till samma orsak somdet faktum, som skall bevisas.^'* Denna sistnämnda indelning av indicierna återkommer även hos von Feuerbach, som skiljer mellan tre klasser av indicier: 1. fakta, som utgör en beståndsdel av brottet självt eller somframstår som omständigheter, som är förbundna i tiden med brottet. De benämns samtidiga, konkurrerande, indicier. 2. fakta, som framstår som orsak, grund eller betingelser till eller för ett brott. De benämns föregående, antecederande, indicier, samt 3. fakta, som är att anse som verkningar eller följder av ett begånget brott. De benämns efterföljande, subsekventa, indicier.von Feuerbach förklarar vidare, att ett faktum, vars existens man kan sluta sig till endast genom förhandenvaron av ett annat faktum, benämns ett medelbart indicium, indicium indicii. Dess motsats är det omedelbara indiciet. Med hänsyn till beviskraften kan indicierna enligt von Grolman indelas i von Grolman, Grundsätze, § 432. von Feuerbach, Lehrbuch, § 346; Tittmann, Handbuch, Ill, § 865. Mittermaier, Die Lehre vomBeweise, § 53, s. 413. *’■' von Grolman, Grundsätze, § 449. von Grolman, Grundsätze, § 450. von Feuerbach, Lehrbuch, §§ 547, 549-559; Stralgesezbuch fur das Königreich Bayern, Art. 308-330. von Feuerb.tch, Lehrbuch, § 548.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=