135 konkurrerande bevis gällande åtalspunkten eller därigenom, att den som bekänner anger omständigheter, somframstår somsanna. 57 3.1.1.2.2. Möjligheten att återta ett avgivet erkännande Det bör noteras, att von Quistorp även tar upp frågan, om ett avgivet erkännande kan återkallas.Hans svar är, att detta är omöjligt, om erkännandet styrks av alla omständigheter och om återkallandet sker endast på grund av skräcken för straff. Däremot, menar von Quistorp, är det tänkbart att återkalla ett avgivet erkännande, omman kan bevisa, att det var oriktigt eller omdet var frampressat genom tortyr. Även von Grolman understryker i likhet med von Quistorp, att ett återkallande av ett fullständigt bevisat erkännande icke kan få någon effekt, omdet icke vilar på en fast grund. Däremot kan beviskraften hos ett erkännande försvagas eller upphävas genom ofullständigt eller fullständigt bevisade motuppgifter.^^ 3.1.1.2.3. Sammanfattning av erkännandets natur, funktion och bevisvärde i straffprocessen Sammanfattningsvis torde man kunna säga, att den ovan givna översikten över de kvalitetskrav, som de i denna undersökning anförda rättsvetenskapsmännen ställde på det egna erkännandet för att det skulle kunna godtas som fullgott bevis i en straffprocess, visar, att man minst av allt var beredd att förklara, att ett eget erkännande utan vidare gjorde ett brott notoriskt. Tvärtomvisar dessa kvalitetskrav på en mycket kritisk och försiktig inställning till det egna erkännandets värde, något som vi visserligen mött långt tidigare i fråga om de anklagades erkännanden i grova brottmål men som nu synes skärpas alltmer. De kvalitetskrav, som man uppställde på det egna erkännandet för att det skulle godtas som fullgott bevis, kommer, synes det mig, mycket nära den fria bevisprövningens principer. 3.1.2. Indicierna sombevismedel Typiskt nog möter man de utförligaste framställningarna av indicierna som bevismedel i de rättsvetenskapliga arbeten, som utkom alltifrån sekelskiftet 1700—1800. Det föreligger utan tvekan här en parallellutveckling mellan å ena sidan den ingående analysen av begreppet erkännande och framför allt av alla kvalitetskrav på det egna erkännandet för att det skulle godtas som fullt bevis, och å andra sidan analysen, systematiseringen och värderingen av indicierna som bevismedel. Samtidigt med denna parallella utveckling av de ingående von Grolman, Grundsätze, § 440. von Quistorp, Grundsätze, II, § 687. von Grolman, Grundsätze, § 445.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=