130 das in dem Laufe der Verhandlungen vor dern competenten Richter abgelegte Geständnifi, hat alsdann keine gröfiere Beweifikraft, als das aussergerichtliche, ohgleich dieses gegenjenes, theils wegen der leichteren Möglichkeit von Zweifeln gegen die Ernstlichkeit, theils darum, weil seine Existenz selhst leicht bestritten und dadurch Gegenstand einer nothwendigen Beweififiihrung werden kann, öfters an Nntzbarkeit nachstehet»}^ Som framgått av de ovan anförda yttrandena av von Grolman, är han benägen att benämna det egna erkännandet bevismedel även i civilprocessen, men han skiljer nogsamt på dess funktion inom civilprocessen och straffprocessen. Inom civilprocessen betonar han erkännandets karaktär av dispositionsakt, som, för att använda von Gönners uttryck, skapar en formell sanning. Det finns anledning, att i detta sammanhang även uppmärksamma de uttalanden om det egna erkännandets funktion inomcivilprocessen, som juristprofessorn och statsmannen M. August von Bethmann-Hollweg gjorde i sitt verk Versuche iiber einzelne Theile der Theorie des Givilprozesses. Han framhåller, att domaren i civilprocessen ofta får grunda sin dom på en formell sanning."^ Denna formella sanning kan enligt von Bethmann-Hollweg sägas utgöra motsatsen till de verkliga och egentliga bevisen. Det som är obestritt mellan de båda parterna i processen är att anse somformell sanning. Om erkännandet säger von Bethmann-Hollweg, att erkännande benämns allt som en part uttalar till sin egen nackdel.-' Han nämner härvid, att man skiljer mellan erkännanden inför rätta och erkännanden utanför rätta. Det inomrättsliga erkännandet betecknar von Behtmann-Hollweg som formell bevisgrund medan det utomrättsliga endast är ett vittnesbörd, som dock under vissa omständigheter kan uppfattas somfullt bevis. Omerkännandet inför rätta säger von Bethmann-Hollweg, att det är en formell handling, som alla partshandlingar inomprocessen och är att likna vid en eftergift, ett avstående från eller ett avyttrande av rättigheter, vilket i sin tur förutsätter full handlingsfrihet hos den erkännande parten. Den rättsliga verkan av ett formellt erkännande är formell sanning. Det föreligger utan tvekan stora likheter mellan von Bethmann-Hollwegs och v'on Gönners syn på erkännandet i civilprocessen. von Grolman, Theorie, § 82 a. M.A. von Bethmann-Hollweg, Versuche iiber einzelne Theile der Theorie des Givilprozesses, von Bethmann-Hollweg påpekar i detta sammanhang, att termen »förmliche 'Xahrheit» har skapats av den tyske publicisten lustus Möser (1720-1794). von Bethmann-Hollweg, Versuche, s. 252, 303. " von Bethmann-Hollweg, Versuche, s. 257. von Bethmann-Hollweg, Versuche, s. 258 f. von Bethmann-Hollweg, Versuche, s. 308. von Bethmann-Hollweg, Versuche, s. 310. 1827, s. 251 t.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=