3. Den fortsatta utvecklingen av erkännandet i den tyska processrätten Som tidigare nämnts, behöll och utvecklade man inkvisitionsprocessen i Tyskland under hela 1700-talet och lyckades slutligen nå fram till en gemensam processform, som lagfästes genom ett antal lagar i början av 1800-talet. Under hela denna utvecklingstid tillämpade man den legala bevisteorins principer, vilket bl.a. medförde, att erkännandet kom att spela en väsentlig roll i straffprocessen. Detta förhållande framgår också tydligt av de hand- och läroböcker i straff- och processrätt, som gavs ut i slutet av 1700-talet och början av 1800talet. Däremot kan man notera, att det kyrkliga inflytandet över rättslivet försvagades under 1700-talet under inverkan av naturrättens och upplysningstidens tänkande. Straffrätten sekulariserades, rationaliserades och humaniserades, vilken utvecklingsprocess väl i någon mån bidrog till att försvaga erkännandets religiösa allvar. Inom civilprocessen tillämpade man i Tyskland med undantag för Preussen äer gemeine Prozefi under slutet av 1700- och början av 1800-talet. Som tidigare påpekats förändrade man under 1800-talets första hälft processförfarandet i Preussen, så att det komatt alltmera likna der gemeine Prozefi. Under denna tidsperiod blir erkännandet föremål för en mera djupträngande analys icke endast inomstraffprocessrätten utan även inomcivilprocessrätten. Det egna erkännandets och indiciernas värde som bevismedel enligt den tyska processrättsliga doktrinen och lagstiftningen under 1700-talets senare del och början av 1800-talet Under senare delen av 1700-talet och början av 1800-talet framträder i Tyskland ett antal rättsvetenskapsmän, som i sina omfattande arbeten om tysk straff- och processrätt ägnar stort intresse åt bevisläran och icke minst åt det egna erkännandets och indiciernas värde och betydelse i processen. Det doktrinära arvet från tidigare generationers rättsvetenskapsmän är tydligt. Mos italicus slår igenom, även om man också kan spåra inflytande från den humanistiska jurisprudensen. Man försöker emellertid, och man lyckas tränga 3.1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=