92 endast för att flickans föräldrar därigenom skulle bevekas och tillåta äktenskap mellan honomoch dottern.^'* Ett liknande fall finner man handlagt i Skinnskattebergs häradsrätt i Västmanland 1707.^’^ En man påstod sig ha haft lägersmål med en kvinna och varit hemligt förlovad med henne. Kvinnan förnekade detta och blev av rätten friad från anklagelsen. Mannen fälldes däremot för ärerörigt falskt förtal, och i sin resolution yttrade häradsrätten, att mannen med »sin otvungna bekännelse om detta Lönskeläger, den han jembwähl inför dombstohlen inhaererat och instandigt påstådt, otienligen sökt förmå Pijgan Helena Ohls Dotter till ächtenskap med honom, . . Ett osant erkännande av ett helt annat slag finner man i protokollen från Uppsala rådstugurätt 24/4 och 3/5 1693. En tjänsteflicka stod anklagad av sin matmor för stöld av några saker i hemmet. Flickan hade erkänt stölden inför kämnärsrätten men förnekade den inför rådstugurätten. Hon påstod, att hon erkänt dels på grund av skräck och dels på grund av att hon i kämnärsrätten hade lovats slippa fängelsestraff, om hon erkände. Då matmodern icke fullföljde målet, och flickan suttit häktad under lång tid, släppte rådstugurätten henne fri under förmaningar och med påpekande, att målet stod öppet därest hon åter blev beträdd med stöld. I protokollen från Uppsala rådstugurätt finner man ytterligare ett par fall, där rätten ställt sig tvivlande till avgivna erkännandens sanningshalt. I ett rättsfall från 1697 omtalas, hur en man blivit fasttagen i en bod, där han ätit bröd och smör.^'"* Inför rätta bekände mannen senare, att han begått ett flertal stölder. Han angav också några medbrottslingar. När han konfronterades med dessa angivna medbrottslingar, tog han tillbaka sin bekännelse och ändrade för övrigt sina uppgifter flera gånger. Samma dag som domen avkunnades, avled mannen i fängelset. Rätten friade honom dock från de stölder, som han bekänt men vilka icke kunde bevisas med andra bevis än mannens egen bekännelse. Alla de angiva medbrottslingarna frikändes. På ett liknande sätt förfor Uppsala rådstugurätt i ett mål 1698 rörande en flicka, som stod anklagad för stöld och barnamord.-’'"’ Flickan nekade till att ha fött något barn men erkände stölden och bekände vidare, att hon tidigare stulit och blivit straffad två gånger. Rätten frikände henne för barnamordsanklagelsen efter att ha låtit undersöka henne mycket noga och dessutom försökt inhämta uppgifter om hennes leverne. Beträffande hennes tidigare stölder kunde man icke få framnågra officiella uppgifter från magistraten i Falun om att hon stulit och blivit i Falun straffad därför. Detta skulle enligt flickans erkännande , » Åkers häradsrätts domböcker, ULA. Skinnskattebergs häradsrätts domböcker, ULA. Uppsala rådstugurätts protokoll, ULA. Uppsala rådstugurätts protokoll 28 4 1697. Uppsala rådstugurätts protokoll 3''10 1698. .M2 313 314 315
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=