VIII 3. Den fortsatta utvecklingen av erkännandet i den tyska processrätten 123 3.1. Det egna erkännandets och indiciernas värde som bevismedel enligt den tyska processrättsliga doktrinen och lagstiftningen under 1700-talets senare del och början av 1800-talet 3.1.1. Erkännandets natur, funktion och bevisvärde i civilprocessen och i straffprocessen 3.1.1.1. Erkännandets natur, funktion och bevisvärde i civilprocessen 3.1.1.2. Erkännandets natur, funktion och bevisvärde i straffprocessen 3.1.1.2.1. Rättsliga kvalitetskrav på erkännandet 133 3.1.1.2.2. Möjligheten att återta ett avgivet erkännande 123 125 126 131 135 3.1.1.2.3. Sammanfattning av erkännandets värde sombevismedel i straffprocessen 135 3.1.2. Indicierna sombevismedel 135 3.1.2.1. Definition och indelning av indicierna 3.1.2.2. Indiciernas beviskraft 3.1.3. Det egna erkännandets och indiciernas värde som bevismedel enligt den tyska lagstiftningen i början av 1800-talet 139 3.1.4. Olika medel att få för brott tilltalade personer att erkänna efter avskaffandet av tortyren. Institutet absolutio ab instantia 3.2. Den tyska civilprocessens utveckling under 1800-talet och början av 1900-talet 3.3. Den tyska straffprocessens utveckling under 1800-talet 3.3.1. Erkännandets natur, funktion och bevisvärde i civilprocessen och i straffprocessen 3.3.1.1. Erkännandets natur, funktion och bevisvärde i civilprocessen 3.3.1.2. Erkännandets natur, funktion och bevisvärde i straffprocessen 3.3.1.2.1. Rättsliga kvalitetskrav på erkännandet 167 3.3.1.2.2. Möjligheten att återta ett avgivet erkännande 136 137 143 151 152 158 159 164 169 3.3.1.2.3. Sammanfattning av erkännandets värde sombevismedel i straffprocessen 169 3.3.2. Indicierna sombevismedel 170 3.3.3. Vittnen sombevismedel 3.3.4. Sammanfattning av undersökningen av erkännandets, indiciernas och vittnenas värden som bevismedel enligt senare tysk 1800-talsdoktrin 170 171
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=