28 gade» område underställdes under åren 1695—1700 över 600 mål, de flesta av dem dödsdomar,* och den ödesdigra frågan om dessa domar skulle gå i verkställighet eller inte avgjordes alltså av denna handfull assessorer i hovrättshuset i Jönköping. Rättvisans män var inte många. Alla valdes de och utnämndes av Kungl Maj:t; rättens män var också kungens män.^ Med hjälp av de biografiska data somfinns kan man komma dessa rättvisans män något närmare in på livet. Man kan t ex få en uppfattning omhur gruppen åldersmässigt var sammansatt och omvilken kompetens i fråga omstudier och erfarenhet av betydelse för uppgiften att döma i brottmål somledamöterna tillförde. Genom att sitta kvar i sina befattningar under lång tid har de rimligen bidragit till kontinuitet och stabilitet i detta arbete; i vilken omfattning de visat sådan uthållighet på sina poster är det också möjligt att någorlunda fastställa. Uppgifterna sammanfattas nedan i tabellerna 1^.’° En hovrättspresident skulle liksom andra högre befattningshavare hämtas ur den begränsade krets på 25—40 personer som utgjorde rikets (efter 1680 konungens) råd.*' Under åren 1635-1700 leddes Göta Hovrätt av nio olika presidenter, alla adliga medlemmar av detta råd och med titeln excellens. Den förste, Johan Skytte, var en av de främsta bland tidens lärde med utomordentliga meriter inte minst på juridikens område. Han hade bl a varit sakkunnig i Karl IX:s olika lagrevisioner, assessor i Svea Hovrätt 1615—1629, och generalguvernör i de baltiska provinserna med uppgift att organisera den högre rättskipningen där, ett arbete som resulterade i tillkomsten av hovrätten i Dorpat.’“ Han anses ha haft ett inflytande när den första hovrätten fick sin formoch hade hos Gustav II Adolf med framgång drivit bl a ståndpunkten att balans mellan frälse och ofrälse element borde skapas i sammansättningen av ledamöter. I sitt tal vid Gustav Adolfs begravning framhöll han detta: »såsom de (hovrätterna) bestå av åtskillige stånds beedigte personer, så haver man i hoc passu så mycket mindre till att befara att någotdere ståndet skall kunne det andra med praejudicerlige domar det andra underkuva och opprimera.»'^ Johan Skytte var 57 år när han tillträdde sitt presidentämbete och han innehade det i 11 år. Av övriga 1600-talspresidenter har bara två varit yngre än 50 år när de utnämnts: Gustaf Posse var 39 och Fredrik Stenbock 41. Längst tid tjänstgjorde Axel Stålarm, från 1687 till 1702. I övrigt blev tjänstetiden kort för många, femav de nio presidenterna innehade ämbetet bara fyra år eller mindre. * GHbrottmålsprotokoll 1695 - 1700 (vol A 11:3). Hur tillsättning av hovrättens ledamöter gick till beskrivs nedan i kap V Hovrätten och Kungl Maj:t. De biografiska verk som använts är Johan Odencrantz ovan nämnda matrikel och i fråga om de adliga ledamöterna Gustaf Elgenstierna Den introducerade svenska adelns ättartaflor I-IX. Gunnar Bendz 1935 innehåller också biografiska notiser somkompletterat tabellerna. " Göran Rystad 1963 s 198 f. OmJohan Skytte se Alf Åbergs artikel i Svenska män och kvinnor del 7 s 92 ff. Sture Petrén 1964 s 49.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=