24 7. Tidigare forskning Forskningsläget om 1600-talet som period och omden judiciella revolutionen har redan antytts i det föregående och problematiken återkommer i senare kapitel. Avhandlingen är inspirerad av och anknyter till modern forskning om domstolarnas roll och funktion och ombrottslighetens struktur och förändring över tid i det förindustriella samhället. Forskningsläget har här efter hand blivit tämligen omfattande både nationellt och internationellt.^^ Vad gäller 1600talets rättsutveckling har de större forskningsinsatserna under senare år gjorts av bl a Eva Österberg, Dag Lindström, Jan Sundin, Marja Taussi-Sjöberg och Johan Söderberg, somsamtliga framhållit vissa centrala förskjutningar i brottspanoramat under 1600-talets lopp, bl a en ökning av sexualmålen och brott mot överheten samt en efter hand synlig relativ minskning av våldsbrotten. De har också tangerat frågan om den judiciella revolutionen.®^^ Ingen av dessa forskare har emellertid satt hovrätterna i fokus för sina analyser eller primärt analyserat rättssystemet också somett förvaltningssystem. Någon systematisk undersökning av en hovrätts behandling av de underställda brottmålen eller något närmare studium av dess relationer till Kungl Maj:t respektive underrätterna har hittills inte gjorts. Bo H Lindberg har i sin stora avhandling^° visat att svenska hovrätters praxis hörde hemma i ett juridiskt tänkande med ursprung i Bibeln, grekisk filosofi och romersk rätt. Han kallar denna rättstradition den romersk-skolastiska och i sin analys av denna finner han en teoretisk bakgrund till den motsatsställning mellan underrätternas stränga legala bedömning och hovrättens mildare, som denna avhandling från andra utgångspunkter beskriver. Breda framställningar av både Svea och Göta hovrätters historia föreligger: Sture Petrén har sålunda skildrat Svea Hovrätts historia under tiden 1614 till 1654 och därvid också berört de tillfälliga domstolar som föregick hovrätten och utvecklingen av den högsta domsmakten. Stig Jägerskiöld har i samma volym fortsatt skildringen av hovrättens historia från 1654 fram till tillkomsten av 1734 års lag. På grund av källäget har brottmålen i deras framställningar bara kortfattat behandlats.’’’ I andra arbeten har Stig Jägerskiöld behandlat receptionen av främmande rätt i Sverige och analyserat utformningen av rättskipningen i högsta instans under 1600-talet. Göta Hovrätt fick sin historia från inrättandet och framtill 1900-talet skriHistoriografiska översikter hos Eva Österberg 1982 och 1991 samt Jan Sundin 1992. Eva Österberg 1991, 1991a, 1991b, 1993. Eva Österberg/Dag Lindström1988. Jan Sundin 1992. Marja Taussi-Sjöberg 1990. Johan Söderberg 1990. Bo H. Lindberg 1992. Sture Petrén 1964. StigJägerskiöld 1964. ’’ StigJägerskiöld 1963 och 1984.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=