19 stormaktstiden är obetydligt: några fragment av årgångarna 1626, 1630 och 1699 samt årgången 1695 komplett. Vidare finns hovrättens dombok, där utslag i vissa brottmål tagits in, samt protokoll från åren 1619—1667 med referat av de mål somunderställts Kungl Maj:t. Det sekundära materialet är däremot rikligare. I Riksarkivet finns sålunda ett sammandrag av hovrättens domar och förklaringar om hals- och livssaker under åren 1619—1667 i Becchius-Palmcrantz’ »Juridiska samlingar» samt en prejudikatsamling med titeln »Promptuariumexemplorum in rebus criminalibus», upprättad av Anders Bergius.^^ I Uppsala och Härnösands landsarkiv finns dessutom i modern tid upprättade register över Svea Hovrätts resolutioner i brottmål. Registren har sammanställts på grundval av de kopior som skickades till länsstyrelserna, vilka hade ansvaret för att straffen exekverades och resolutionerna verkställdes. Registren omfattar Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Uppsala/Gamla Stockholms län, men har betydande luckor och berör inte i något fall tiden före 1634.^‘* Samma sorgliga öde, som drabbade Svea Hovrätts arkiv, drabbade också brottmålsresolutionerna från Sveriges näst äldsta hovrätt, hovrätten över Finland i Åbo, grundad 1623. Också detta arkivs material från den svenska tiden har förstörts genom bränder.Förhoppningsvis kan den senaste tidens politiska förändringar i Baltikum medföra att hovrättsarkivet i Dorpat blir tillgängligt för forskning. Det kan visa sig innehålla material om hur denna hovrätt fungerade under den svenska tiden. Den fjärde och sista hovrätten som inrättades under 1600-talet var Göta Hovrätt i Jönköping. Den påbörjade sin verksamhet 1635 och dess resolutioner i brottmål är lyckligtvis bevarade i så gott som obrutna serier. Inget material från svensk botten överträffar detta i ålder och fullständighet, varför det utgör den självklara huvudkällan för studiet av stormaktstidens hovrätt i funktion. Göta Hovrätts jurisdiktionsområde omfattade från början Värmland, Dalsland, Västergötland, Östergötland, Småland och Öland. Det utökades efter freden i Brömsebro 1645 med Halland och efter freden i Roskilde 1658 med Skåne, Blekinge och Bohuslän. Brottmålsutslagen är fram till 1688 samlade årsvis och länsvis i den s k Griminaliaserien, därefter årsvis under beteckningen Brottmålsutslag. I de jämsides löpande protokollen är noterat, hur de enskilda ledamöterna röstat i de fall, då rätten varit oenig omutslaget. I dessa serier finns tyvärr några besvärande luckor. Från åren 1682-1687 saknas de annars årsvis inbundna volymerna. Från dessa sex år finns sammanÖversikten enligt Gustav Olin 1934 s 832 f not 3. Jonas Liliequist 1991 s2. Arkivarie Lennart Landquist 1979. Ett antal brottmål som refererats från Dorpat till Kungl Maj;t finns beskrivna i Birger Wedberg 1944 (s 97, 116, 185 m fl). Omarkivsituationen se Anna-Christina Meurling (Ulfsparre) 1967.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=