17 — våldsbrott och — övriga brott, dvs brott som inte på ett logiskt sätt låtit sig inordnas i någon av de övriga tre grupperna. Genomgången visar vilken utveckling straffrätten genomgick och de bakomliggande faktorerna diskuteras. De motiveringar hovrätten gav för sina domar genomgås och systematiseras och i anslutning härtill ställs frågor kring de principer som styrt ställningstagandena, om rättskipningen haft mildrande inslag eller varit övervägande brutal och grym, vilka skäl som gavs för mildrade respektive skärpta domar och vilken syn på straffet som kan utläsas i dessa. Vidare ställs frågan om hovrätten agerade i viss samklang med underrätter och lokalbefolkning, trots att den avgjorde målen på enbart skriftligt underlag och på distans från de inblandade, liksom frågan om hovrätten betraktade de olika grova brotten på olika sätt så att dess benägenhet att utdöma ett mildare straff än döden vid vissa brott var större än vid andra. V. Hovrätten och Kungl Majit De olika avsnitten i detta kapitel avser att visa hur hovrätten i praktiken under lång tid komatt inta ställningen somhögsta instans när det gällde de dödsdömdas öde och att beskriva hur denna ställning uppnåddes. Den förblev emellertid inte oförändrad; åläggandet att referera och därmed hänskjuta avgörandena till Kungl Ma):t skärptes mot slutet av århundradet, vilket något modifierar bilden av en hovrätt högst upp på den hierarkiska stegen. I kapitlet undersöks både anledningen till att hovrätten refererade brottmål och till att antalet refererade mål ökade under 1690-talet, medan det tidigare varit påfallande litet. Slutligen besvaras frågor omhur förhållandet mellan Kungl Maj:t och hovrätten i övrigt gestaltade sig. VI. Hovrätten och underrätterna Fram till år 1680 dominerade det s k lagläsarsystemet vid landets häradsrätter. Under lång tid var detta det systemhovrätten mötte när den utövade sin tillsyn och kontroll. De medel och metoder hovrätten därvid använde sig av belyses och frågan ställs, vilken effekt hovrättens åtgärder kan tänkas ha fått. Övergången från lagläsarsystemet till ett annat beskrivs och karakteriseras. Sammanfattningsvis är avhandlingens syfte sålunda att utifrån ett brett empiriskt underlag beskriva Göta Hovrätt i funktion somdomstol i brottmål och somövervakare av underrätternas verksamhet. Avsikten är att ge en inblick i det konkreta arbetet, att
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=