RB 49

16 offenses in which some real harm is done to a specific victim . . . Within that broad category I will concentrate further on the most serious charges. Några av de frågor avhandlingen vill besvara är redan nämnda; de formuleras och utvecklas nedan i anslutning till en uppställning över dess disposition. Förutom av de inledande och avslutande kapitlen består den av fem huvudkapitel numrerade II—VI med följande rubriker och frågeställningar: IL Hovrätten dömer I kapitlets första avsnitt »Hovrättens män» besvaras frågor om vilka män som satt i hovrätten under de år undersökningen omfattar, deras ålder och kompetens, deras tid i ämbetet och vad somkarakteriserade deras inbördes relationer. I avsnittet »Hovrätten i arbete» ställs frågor omhovrättens arbetssätt, omdess grundlighet, om utvecklingen av resolutionernas utformning och framväxten av juristspråket. Karakteristiskt var att hovrätten avgjorde brottmålen distanserad från de inblandade och i princip på enbart skriftligt underlag. Kapitlets sista avsnitt »Hovrätten och lagen» behandlar hur hovrätten förhöll sig till lagen, hur den tolkade och tillämpade den. Frågan ställs, om en eventuell motsättning mellan lag å ena sidan och rätt och billighet å den andra kan skönjas i hovrättens hantering av brottmålen, liksomfrågan omhovrättens förhållningssätt till 1608 års Appendix var annorlunda än till de inhemska lagarna. Slutligen diskuteras konsekvenserna av Appendix och om dess bestämmelser verkligen medförde en så »djupgående brutalisering» av straffrätten somhävdats. III. Hovrätten och straffen Kapitlet är en genomgång och beskrivning av samtliga strafformer som förekomi Göta Hovrätts straffmätning under de undersökta perioderna, hur straff förvandlades och hur olika strafformer kombinerades. Vidare berörs den doktrin som gällde beträffande straffens funktion som vedergällning, avskräckning, förbättring och kompensation till brottsoffret. IV. Hovrättens domar Kapitlet är avhandlingens mest omfattande del och utgörs av en systematisk genomgång av 1.774 brottmål från de tre smålandslänen som under tre olika perioder av 1600-talet underställdes Göta Hovrätt. Av dessa var 1.342 dödsdomar. Brottmålen har indelats i fyra grupper — sedlighetsbrott — stöldbrott J MBeattie 1986 s 6.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=