282 tiska systemet framträder sålunda drag också i dess förhållande till underrätterna, somnyanserar bilden av 1600-talets rättsväsende somen strikt hierarkisk ordning. 2. Hovrätten och den judiciella revolutionen Begreppet »den judiciella revolutionen» har lanserats av de brittiska forskarna Bruce Lenman och Geoffrey Parker.^ Deras utgångspunkt är existensen av två särskilda men interaktiva traditioner inom straffrätten. Inom båda kan tre syften urskiljas: den ena har målsättningarna att avskräcka (genom hårda straff), att skydda samhället mot grova brottslingar (genomförvisning, inspärrning eller exekution) samt att vedergälla helt oacceptabla handlingar (genom t ex levande bränning). Dessa tre syften betecknas som »punitive.» Jämsides har andra syften existerat. Ett sådant har varit att kräva kompensation av brottslingen till offret för den lidna skadan, ett annat att t ex genomhårt arbete eller isolering söka förändra och förbättra honom och ett tredje slutligen att offentligt ta ut gottgörelse för brottet till både brottslingen och samhället. Alla skulle leda till att återställa den av brottet störda harmonin. Syftena betecknas med termen »restitutive.» Detta varierade mönster med grymma straff för vissa brott och förlikning och kompensation vid andra hade rötter på olika håll. »Restitutive justice» som Eva Österberg kallat »förhandlingsrättvisa» härrörde från de germanska stammarnas sätt att handskas med brott: uppgörelser med betalning för att bilägga konflikter. Det var en angelägenhet för lokalsamhället, som satte press på parterna att göra upp och som bestraffade med straff som var avpassade till brottslingen snarare än till brottet, antingen man ansåg att han borde elimineras eller behållas kvar i gemenskapen. Detta var »community law.» Den andra traditionen hade sina rötter i Romoch betonade »punitive justice», i avskräckande syfte utövad av en kontrollerande stat och med straff anpassade till klart definierade brott. Detta utmärkte det somkallats »State law.» »Restitutive justice» och »community law» respektive »punitive justice» och »State law» är de systemför hantering av rättskipningen i brottmål, somBruce Lenman och Geoffrey Parker urskiljer. Vad som händer i de flesta europeiska länder är att det förra ersätts av det senare, en övergång från den lokalt styrda rättskipningen med syfte att stifta fred i konflikter och återintegrera brottslingar, till en av staten professionellt administrerad och kontrollerad rättskipning med straff, vilkas stränghet avpassats efter brottets grovhet. Det är denna övergång som kallats »den judiciella revolutionen.» Beteckningen revolution kan föra tanken till snabba förändringar; i detta fallet pågick emellertid förändJan Sundin 1992 s 3 ff och s 447 ff samt Eva Bruce Lenman/Geoffrey Parker 1980. Se även Österberg 1993.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=