269 slagning av härader hade förekommit flera gånger tidigare.I samband med reformen genomfördes nu överallt sådana. Av de många häraderna i Göta Hovrätts ursprungliga jurisdiktionsområde blev det nu 25 domsagor med en häradshövding i varje och med de nämnda åliggandena att bo inomdomsagan och själv förrätta tingen. Det innebar emellertid ingen storstädning bland de gamla nominella häradshövdingarna så att nya befattningshavare trädde till överallt. En granskning av tillsättningarna och av den nya indelningen tyder tvärtompå att övergången även i detta avseende skedde utan tvära kast. De 25 häradshövdingar som 1680 utnämndes inomGöta Hovrätts ursprungliga jurisdiktionsområde kan grupperas på följande sätt: — Nio av deminnehade redan ämbetet i något eller flera av sin domsagas härader. Olof Häger t ex förrättade tingen i tre av de fyra härader som ingick i hans östgötska domsaga, Daniel Göransson Wessman i två av de tre småländska härader han utnämndes i. — Sex av de 25 var verksamma som tingsförrättare när nyordningen infördes, visserligen inte i något av de härader som kom att ingå i deras domsaga, men ändå i samma län. — Fyra av de nya häradshövdingarna hade tidigare haft befattningar som häradshövding, en av demvar f ö assessor, medan — sex var vad man kunde kalla nytt folk. Utan annan kännedom om deras kompetens på rättskipningens område än vad deras titlar antyder, förefaller beteckningen »nytt folk» vara berättigad. Anders Granberg (Skaraborgs län) var t ex sekreterare i reduktionskollegiet, och Johan Hellenstierna (Kalmar län) länsbokhållare i Östergötlands län innan de nu skulle ta plats som domare i sina domsagor. Som i alla avseenden »ny» måste också Gustaf Eldstierna betecknas. När han utnämndes till häradshövding i Kinds, Redvägs mfl häraders domsaga (Älvsborgs län) var han bara 17 år gammal. I 19 av jurisdiktionsområdets 25 domsagor skulle alltså tingen nu förrättas av häradshövdingar som direkt fortsatte med denna uppgift i sina egna eller angränsande domsagor. Övergången till det nya systemet kan med hänsyn till detta, till att lagläsarnas dominans börjat avta och till att indelningen i domsagor redan inletts, knappast betecknas somomvälvande. På papperet såg reformen ut som en förbättring både för allmänhet, häradsnämnder och hovrätt. Även omdet inte fanns häradshövdingar boende i alla de små häraderna, så skulle det i varje fall nu bo en i varje domsaga eller i ungefär vart tredje härad. Tiden när häradshövdingen bodde i Åbo eller Stockholm Handbörds, Sevedc och Aspelands härader 1653 under en häradshövding men skilda häradsnämnder, samma år och på samma sätt Ale, Flundre och Väne m fl. Se Jan-Eric Almquist 1954. Gustaf Elgenstierna II s 553 f. Övriga uppgifter enl Jan-Eric Almquist 1954 vid respektive domsaga.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=