254 rikskanslern placerade i en position, där de kunde hävda kronans rätt mot häradet, men där de också kunde tänkas ställa sig på häradets sida och föra dess talan gent emot kronan. Oavsett omen sådan position inneburit stora eller små möjligheter att agera på ena eller andra sidan, och oavsett i vems ärenden de i praktiken »låtit sig bruka», så förutsattes de ändå av Axel Oxenstierna ha haft ett politiskt inflytande, och ett sådant kan han knappast ha tilltrott dem, omde åtnjutit »liten eller alls ingen respekt av allmogen.» Inför den viktiga riksdagen i oktober 1634 gav rådet landshövdingarna i uppdrag att försöka påverka valet av bondeståndets herredagsmän. De skulle »så laga att till riksdagen ej må komma någre upproriske bönder av promiscua plebe, utan beskedlige redlige män, som äro av någon diskretion och vele sitt fädernesland väl.» För att nå syftet skulle landshövdingarna »med maner och diskretion» förutom till arrendatorer och länsmän också vända sig till lagläsarna.En sådan hänvändelse hade varit meningslös, om man inte räknat med att lagläsarna åtnjöt allmogens respekt. Att många lagläsare verkligen åtnjöt sådan respekt framgår också av de s k allmogebesvär, som inlämnades från landets många härader. Georg Wittrock, som ingående studerat dessa besvär, är övertygad om att »ordalagen i bondebesvären icke äro förestavade av allmogen, utan nedskrivarens, ofta otvivelaktigt lagläsarens verk,» ordalag somlagläsaren kunde mildra eller skärpa och påverka.Wittrock anför ett talande exempel på lagläsarnas aktiviteter i detta hänseende: inlagorna från fem av Kronobergs läns sex härader till riksdagen i Nyköping 1640 är bevarade och överensstämmer inbördes med ett undantag. Deras tillkomst beskrivs av Wittrock på följande sätt: »Utan tvivel äro de uppsatta av lagläsaren i gränshäraderna i samråd med nämndemän och andra i Konga, somhan gästade först, varefter de utvidgades i Kinnevald och godkändes vid det ena häradstinget efter det andra under en färd som förde honom från Konga längst i öster till Sunnerbo i väster.»**^ Tidtabellen för färden var följande: 26 nov 1639 29 nov 1639 3 dec 1639 5 dec 1639 6 dec 1639 Konga Kinnevald Allbo Sunnerbo Norrvidinge och Wittrock påpekar det otroliga i att samme man kunnat hålla ting i Sunnerbo den femte och i Norrvidinge redan den sjätte och anser att »här får sökas särskild förklaring.» En sådan finns också i de renoverade domböckerna från Georg Wittrock 1948 s 84 f. Ibidems 33. Ibidems 305.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=