213 Skytte och Drake beslöt sig då för att kapa holländaren. Deras tjänare och besättningen invigdes i planerna och i närheten av Bornholm bordades bojerten. Hela dess besättning på fem man dödades brutalt och sänktes i Östersjön med stenar fastbundna vid fötterna. Bojerten fördes till BlåJungfrun i Kalmarsund, där det värdefullaste av lasten togs i land och sedan transporterades vidare till Skyttes gods Strömserum norr om Kalmar. Bojerten borrade man i sank. De femton på jakten hade gått ed på att inte yppa vad som hänt, men snart började rykten ändå gå: några av båtsmännen bar t ex kläder de tagit från de dödade holländarna och andra gav bort eller sålde föremål de fått ur lasten, vilket väckte undran och frågor. Ägarna till bojerten och till varorna ombord började också att agera, efterforskningar gjordes och via holländska beskickningen i Stockholm komså småningomen framställning till den svenska regeringen att ta itu med saken. Det ledde till att Skytte greps på hösten 1662 och innan rättegången inleddes i februari 1663 hade ytterligare sex av sjörövarna gripits. Drake däremot hade så snart han fått höra att Skytte fängslats lämnat sitt Hagelsrum och satt sig i säkerhet i Preussen. Hovrättens dom komi mars 1663 och innebar att Skytte och tre av de övriga åtalade skulle avrättas. Avrättningarna ägde rum någon månad senare, då Skytte arkebuserades och de tre halshöggs. De tre återstående fick löpa gatlopp och släpptes sedan fria. Drake dömdes i sin frånvaro »att vara biltog och fredlös över hela Sveriges Rike och dess underliggande provinser, desslikes att hava förverkat sitt lösa och fasta gods.» Hovrätten anförde 10 skäl för sin domöver Drake, bl a att han inte bara varit upphovet till »denna mordiska gärning» utan också varit »cruell, ivrig och framhärdande» när Skytte i sista stund velat avråda. Han hade vidare varit så »blodtörstig» att han efter mordet på holländarna hotat att skjuta ner en av den egna besättningen och överhuvudtaget gjort sig skyldig till »överdådiga hot, svåra undsägelser och spytiga förvitelser emot folket.» Slutligen hade han inte efterkommit den offentliga efterlysningen utan »tagit sak å bak», dvs genomatt fly erkänt sig skyldig. När rättegången mot Skytte och de övriga var avslutad, och domarna väl fällda och exekverade, kom Gustaf Drake hem till Hagelsrum igen. Han hade då fått Kungl Maj:ts lejdebrev, vilket innebar att han kunde svara i en rättegång och sedan »njuta tid och frihet att kunna förfoga sig utur riket och ställa sig på fria fötter igen.» Den 12 oktober 1663 inställde han sig inför hovrätten i Jönköping och anklagades för delaktighet i »den gruveliga mord och sjöröverisaken.» Nu stod han ansikte mot ansikte med samma hovrättsledamöter som några månader tidigare i hans frånvaro dömt honomsomupphovsman och tillskyndare till »denna slemma handel». Drake förklarade sig emellertid oskyldig. Han hade inte varit annat än en vanlig passagerare och när Skytte och folket satte sina planer i verket och angrep bojerten, hade han inte annat att göra än att av ren självbevarelsedrift
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=