212 sorerna hade emellertid ingen framgång med att förklara och försvara sitt handlande. Kungl Maj:ts dom, somkomden 23 maj 1683, blev också hård: assessorerna Gabriel Gyllengrip, Gustaf Queckfeldt och Petrus Humble avsattes med omedelbar verkan. De hade »i detta mål deras domareämbete så illa och oförsvårligen förvaltat, att Kungl Maj:t finner dem ovärdiga att det vidare bekläda, därifrån de såsom ovärdiga därifrån nu dömes.» Fler assessorer kallades till Stockholm, men slapp undan med blotta förskräckelsen. Något så uttalat missnöje från Kungl Maj:ts sida somi detta fallet och med så skarpa formuleringar som drabbade hela hovrätten och ledde till avsättning av tre assessorer, alla med många års tjänst bakom sig, förekominte någon gång under hela 1600-talet. Det skulle faktiskt dröja ända till Gustaf III:s räfst på 1770-talet innan en liknande skandal drabbade Göta Hovrätt, också då på grund av »förseende» i behandlingen av tvistemål.I brottmålen var situationen annorlunda; i den mån de nådde Kung! Maj:t var det som referendesaker, vilkas avgörande hovrätten därmed hade lämnat ifrån sig. Det fanns emellertid en typ av brottmål, där hovrätten i regel underställde Kungl Maj:t sin dom, nämligen i brottmål mot adelsmän, som enligt sina privilegier hade rätt att rannsakas och dömas av hovrätten somförsta instans.I ett sådant mål inträffade ännu en skandal, assessorer kallades till Stockholm för att stå till svars och hovrättsledamöterna straffades med bötesstraff. Målet var ett av de mest omfattande brottmål, som Göta Hovrätt hade att handlägga under hela 1600-talet och både hovrättens domoch Kungl Majrts reaktion på domen var så uppseendeväckande att en kort redogörelse för turerna i målet knappast kan förbigås när förhållandet mellan Kungl Maj:t och hovrätten skall beskrivas. Målet var somsagt mycket omfattande och väckte dessutom allmänt uppseende på grund av både sin unika karaktär och de många inblandade. Det gällde de båda adelsmännen Gustaf Adolf Skytte och Gustaf Drake, som anklagades för mord och sjöröveri. I enlighet med deras privilegier företogs alltså åtal, försvar och förhör dels muntligt i hovrättshuset i Jönköping, dels i formav en omfattande utväxling av skriftliga inlagor mellan advokatfiskalen som åklagare och de åtalade. Händelseförloppet var i korta drag följande:*°^ I augusti 1661 lade Skytte ut med sin jakt från Kalmar för att segla till England. Ombord fanns sammanlagt femton personer, bland dem Skyttes svåger in spe Gustaf Drake. Resan kom emellertid inte att genomföras enligt planerna. Man kom till Göteborg, men vände där hemåt igen. I trakten av Köpenhamn hade man fått kontakt med ett mindre segelfartyg, en holländsk s k bojert, och GHarkiv: KBRi civila mål mm 1677—1682 (vol EIAB: 4). Riksarkivet: Kungl domar och resolutioner 1681—1696 i original 23.5.1683. Omdenna räfst se Kenneth Awebro 1977 s 93 ff. Forum privilegiatum. Göran Inger 1983 s 64. Privilegiet upphävdes av Karl XII. Gunnar Bendz 1935 s 137. GH arkiv: målet mot Skytte i GH protokoll 10.2. — 28.4.1663, mot Drake i GH protokoll 12.10.-20.11.1663. Riksarkivet: justitierevisionens utslagshandlingar 14.4.1663 respektive 13.6.1665. 103 105 106
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=