184 a) Kungen, Gustav II Adolf i rådet. b) Tillförordnad rådsregering under kungens frånvaro. Förmyndarregering för drottning Christina, bestående av de femhöga riksämbetsmännen i rådet. Drottning Christina i rådet. Kung Karl X Gustav i rådet. Förmyndarregering för Karl XI, bestående av änkedrottningen och de fem höga riksämbetsmännen, i rådet. Kung Karl XI i rådet. Kung Karl XI i det degraderade rådet, i princip ensam lagstiftare och högste domare. Karl XII, enväldig kung i rådet. Rådet stod egentligen aldrig ens under enväldets tid helt utanför avgörandena vare sig i revisionsmål (civilmål) eller s k referendesaker (brottmål). Kungens personliga deltagande och ingripande när justitiesaker avgjordes tedde sig också olika under olika regenter; Gustav II Adolf var t ex angelägen omatt deltaga i avgörandet av sådana mål och utövade sannolikt på grund av sin auktoritet och sina personliga egenskaper stort inflytande. Också drottning Kristina tog själv upp och avgjorde revisionsmål vid sammanträden med riksrådet.^ Från 1640-talet fanns särskilda sekreterare för föredragning av justitieärenden i rådet, en av de första f ö den kände Johan Stiernhöök. Från 1662 bar de titeln revisionssekreterare och följande år införde riksdrotsen Per Brahe också en »Deputation» somskulle bereda dessa ärenden och föredra demi rådet. Under 1670-talet blev det praxis att en särskild avdelning inom rådet avgjorde revisionsärendena, en avdelning som kallades Justitierevisionen och utgjorde en föregångare till Högsta domstolen och somkomatt bilda en fast kärna i rådet.^ Men eftersom ingen erfarenhet somdomare eller jurist krävdes för att bli riksråd, knöt dessa riksråd enligt instruktionen tre kompetenta jurister till sig och utgjorde tillsammans med dessa den beredande deputationen. Under 1680-och 1690-talen förändrades deputationen och bestod då av tre revisionssekreterare under ledning av hovkanslern. Deputationen gick under varierande namn, bl a det något oegentliga nedre justitierevisionen. Den vanligaste benämningen var emellertid helt enkelt »revisionen», ett ord som f ö också kunde beteckna rådet när det sammanträdde i justitieärenden.^ Ärendena bereddes och föredrogs inför kungen, en föredragning som ofta ägde rum i rådet. Under de år Karl XII fortfarande var kvar i Sverige (till april 1700) hände det aldrig att rådet avgjorde ett justitieärende utan kungens personliga närvaro, vilket däremot förekomunder Karl XI :s tid somenväldig kung.^ * Sture Petrén 1964 s 33 och 35. ^ Michael F Metcalf 1990 s 6. * Anna-Brita Lövgren 1980 s 14. Beträffande revisionssekreterarna ibidems 18 f. ’ Birger Wedberg 1944 s 23 f. 1611-1632 1632-1644 1644-1654 1654-1660 1660-1672 1672-1682 1682-1696 1697-1700
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=