3 och maktlösa skattefrälsebönder, somVilhelmMoberg tecknat i »Rid i natt!»; de förblir inför denna forskning litterära fiktiva gestalter. Det föreföll också att gå bra för Sverige. För en forskare som E.J. Hobsbawm, som studerat vad han kallar »den allmänna krisen» i Europa under 1600talet, skilde Sverige fördelaktigt ut sig från flertalet andra lånder. När han t ex noterar en rad nedgångstendenser, som vittnar om denna allmänna kris i bl a medelhavsområdet, Tyskland och Danmark, får han i fråga om Sverige »snarare intrycket av framåtskridande än av stagnation.» Beträffande befolkningsutvecklingen tycks inga större ökningar ha förekommit någonstans med undantag för bl a Sverige, och när han kommer till frågan omproduktionen konstaterar han just i Sverige en i förhållande till de flesta andra länder i Europa ganska snabb utveckling, speciellt av råvaror.'^ Som framgår av Lars-Olof Larssons undersökningar kunde också bönderna trots krigen expandera och nyodla och särskilt i skogsbygderna finna nya inkomstmöjligheter. I Olof Rudbecks person rymdes andra av 1600-talets kontraster. För att förta intrycket av nyrik uppkomling bland Europas gamla stater behövde Sverige en ärorik historia och Olof Rudbeck skrev den. Enligt honom var det svenskarna, som var födda att »alla andra i världen styra och regera», i Sverige stod en gång den antika kulturens vagga och här var platsen för det sjunkna Atlantis.'^ Men samme Olof Rudbeck, som svävade ut i göticismens fantasivärld, experimenterade och dissekerade träget under sträng vetenskaplig disciplin och kunde slutligen redovisa den viktiga upptäckten av lymfkärlen. Folkundervisningen intensifierades, läskunnigheten ökade, utbildningen förbättrades med trivialskolor och med gymnasier i alla stiftsstäder, med återupprättade och nyinrättade universitet. Kontakterna med omvärlden blev livliga efter den första reformationstidens kulturella isolering, svenska studenter studerade vid de europeiska universiteten, utländska professorer undervisade vid de svenska.Men samtidigt som allt fler lärde sig läsa sin Bibel och sin katekes, samtidigt som både det andliga och världsliga synfältet vidgades för de svenska blickarna, samtidigt frodades vidskepelsen och flammade häxbålen.'^ Under 1600-talet lades grunden till den moderna staten. Både den centrala och den regionala styrelsen nydanades, kollegierna tillkom och länsstyrelserna inrättades och fylldes med ämbetsmän. Nya militära enheter organiserades, Sverige fick en postorganisation och ett lantmäteriväsende. Ingen betraktare av 1600-talet har kunnat undgå att konstatera, med vilken kraft och målmedvetenhet allt fler samhälleliga verksamheter under några intensiva decennier organiLars-Olof Larsson 1976 s 50 ff. EJ Hobsbawn 1954 s 13 f. Lars-Olof Larsson 1983. Sten Lindroth 1989 s 284 ff. Ibidems 414 ff. Lars Niléhn 1983. Bengt Ankarloo 1971, Bengt Sandin 1986.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=