133 Tabell 13. I Göta Hovrätt under tre perioder av 1600-talet underställda mäl rörande mord frän Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län samt därvid fällda dödsdomar. Totalt underställda Dödsdomar i underrätt Dödsdomar i hovrätt Period 1635-1644 1655-1664 1681-1699 4 4 4 3 3 3 7 7 7 Summa 14 14 14 Källa: Göta Hovrätts brottmålsresolutioner för nämnda län och är. Det aktuella problemet löste hovrätten så att domen i stället för böter blev fem gatlopp och uppenbar skrift. Sedan tillfogade hovrätten ytterligare ett skäl för att döma till kroppsstraff istället för böter: »I den landsorten mer än annorstädes ifrån förspörjes att denna grova missgärning går i svang.» Tillägget är märkligt: mordförsöket inträffade i Sunnerbo härad, men från detta härad finns under de undersökta åren inget enda mål där gift omnämns och sålunda ingenting somskulle kunna motivera att i avskräckningssyfte offentligt avstraffa innehavare av »mekurja» med gatlopp. Men rykten om mord och mordförsök med gift hade tydligen varit så livskraftiga »i den landsorten» att de nått Jönköping. Sådana rykten var f ö inte okända heller från andra härader: i Södra Möre påstod sålunda ryktet att pigan Ingerd blivit förgiftad och doktor Neuman i Kalmar bekräftade att hon inte dött en naturlig död. Någon skyldig kunde man emellertid inte finna, utan häradet ålades att »inom natt och år utspana banemannen» eller om detta misslyckades, att böta för s k dulgadråp.'^' Gift och rykten om dess användning i brottsliga syften förekom i sju av de 14 redovisade mordmålen; att det var så vanligt berodde sannolikt på att ett giftmord ansågs kunna förbli oupptäckt genom att död genom förgiftning av omgivningen togs för naturlig död. Ett dödsfall upptäcktes alltid, däremot inte dödsorsaken i en tid, då obduktioner var ett okänt begrepp. Hovrättens tillägg aktualiserar därför ett av de många problem som omger det s k mörkertalet, dvs skillnaden mellan verkligt begångna och uppdagade och beivrade brott. Tydligen kan detta tal inte anses som försumbart ens vid brott som mord. Eva Österberg har bedömt mörkertalet vid dråp och mord som relativt lågt, men klokt nog reserverat sig för »de utspekulerade lönnmorden», till vilka giftmorden bör räknas.'^- Det förekom f ö att också mördare, somanvände blodigare metoder än mercurium, kunde förbli okända. Sålunda påträffades en 16-årig 16.7.1698 H. Omdulgadräp och mordgäld se Hcilmbäck-Wesscn 1962 s 228 f och noter pa s 238 f. Eva Österberg/Dag Lindström 1988 s 38 t och Eva Österberg 1983 s 12.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=