RB 49

119 Det slutliga straffet för dessa mindre grova stölder blev i de allra flesta fall böter. Hovrättens standarddomlöd: »Skall ge målsäganden sitt igen, böta tredubbelt det stulnas värde samt stå uppenbar skrift.» Omstöldgodset redan var försålt eller uppätet måste ersättningen till den bestulne ske med pengar, vilket sannolikt vållade problemnär straffen skulle exekveras. Undantagsvis förekom också andra straff än det nämnda standardstraffet, t ex »att kåkstrykas och förvisas staden» eller att »slås i halsjärn och arbeta en månads tid.»*^"* Antalet av hovrätten fastställda dödsdomar blev ändå stort, 33 eller 13 % av de underställda. Motiveringarna var de omvända jämfört med demsomangavs i de upphävda: — ingen bättring att förmoda (23) — har tillförne stulit (13) — har mycket stulit (12) Andra skäl som tillsammans med dessa anfördes för dödsdom var att vederbörande var »en kyrktjuv» (4), »en gränstjuv» (4) eller »en gortjuv» (3). I 10 fall nämndes som en annan graverande omständighet att tjuven fängslats, men sedan »brutit sig ut av Cronans fängsel». En hade »det därvid fördärvat», en annan slagit vaktmästaren när han rymde ur Jönköpings torn och en tredje upprepat sin rymning »tvenne resor.»^^ Dödsdomar motiverades också med att tjuvarna förutom till stöld gjort sig skyldiga till andra brott, t ex till hor, att de verkligen var »gamla och oryggeliga» somexempelvis Sven Hofman, som »lång tid stulit och med sitt tjuveri fött och uppehållit hustru och åtta barn»^^ eller som Marit Bubbs »från barndomen haft tjuvarykte.»’^ Några hade f ö redan när de dömdes stämplats med namn somTjuva-Måns eller Tjuv-Eskil.^^ Ett av hovrättens skäl för att hänga Jöns Jonsson var att häradsnämnden i Tveta anfört att »tjuveri nu mycket tager överhanden»,varför man borde stoppa denna stöldvåg med en avskräckande hängning. Lika väl somen underrätt till en dödsdom kunde foga en bön ombenådning, kunde man också framhålla det nödvändiga i att den dödsdomman fällt fick stå fast. Att häradet bett att få bli av med vederbörande anförde hovrätten sålunda bland sina domskäl i 17 av de 33 fastställda dödsdomarna. Det var formuleringar som — menigheten begär att sådant ogräs må tagas av rågen — hela allmogen begär att han skall näpsas — gemene man beder att han icke må benådas 100 3.11.1641 I' respektive 16.9.1641 H och 1.6.1644 H. 22.10.1644 G, 10.6.1643 F respektive 25.6.1640 G. 20.10.1638 G. 8.5.1644 H. 10.9.1638 H respektive 22.6.1644 H. 17.5.1644 F. 21.3.1636 F respektive 22.6.1643 H. 100

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=