118 1635-1644 Under hela detta Göta Hovrätts första decennium gällde lagarnas bestämmelser att straffet skulle vara döden om det stulnas värde översteg en halv respektive en mark. Sammanlagt underställdes under perioden 260 mål rörande stölder från underrätterna i Småland och på Öland och av dessa var 245 dödsdomar. Efter det att hovrättens prövning avslutats hade 212 av dem upphävts och förvandlats till annat straff och 33 hade fastställts. Det var alltså i första hand kring det stulna och dess värde som ett stöldmål kretsade. Mycket var begärligt och kunde locka till stöld även om det inte värderades till mer än en halv mark. En översiktlig genomgång av de 260 underställda målen visar t ex att det vanligaste stöldobjektet var de allmänt förekommande husdjuren (91 fall), hästar, kor, kvigor, oxar, ston, stutar, galtar, får, getter, lamm etc, som ofta stals av de föraktade gortjuvarna, slaktades och åts upp. Husgeråd och redskap som spadar, yxor, pannor och korgar var annat som frestade till stöld liksomallehanda kläder, lärft, ull och vadmal och tom en »klädesjacka god för fyra marker», somvid en märklig stöld togs från en på galgbacken i Vassmolösa redan hängd tjuv.^' Alla typer av matvaror figurerade också, bröd, kött, mjöl, ärter, ost mm och till det allra begärligaste hörde naturligtvis pengar och värdeföremål. Sådana nämns i 27 av de 260 målen. Det kunde vara 10 daler »vitt mynt» eller en silversked men också stora kontantbelopp, t ex 160 daler, som tillsammans med ett stort antal silverföremål stals vid ett inbrott i Torsås socken. Den stora majoriteten av de i stöldmålen dödsdömda slapp emellertid undan den fruktade galgen. Somnämndes upphävdes 212 av de i underrätterna avkunnade dödsdomarna av hovrätten. De vanligaste motiveringarna för att låta en tjuv böta i stället för att hänga var en eller flera av följande: — ej tillförne med tjuvnad beslagen (26) — tjuvnaden ringa (24) — är bättring hos honom/henne att förmoda (11) — målsäganden beder/har fått sitt igen (6) — är ung (4) — är eländig/fattig (2) Andra motiveringar för benådningen var att den dömde »icke haft uppsåt», varit »brottfällig», eller att stölden skett »icke av vällust utan av nöd och hunger.»^^ Det var 13 hungriga fångar på Kalmar slott, som lyckades bryta sig in i provianthusen och stjäla mat för 45 daler och 21 öre. Somen förmaning till de benådade att i fortsättningen vara ärliga lade man ibland till »för denna gång.» ” 5.7.1641 H. 25.10.1644 H. För detaljerade uppgifter målen se Rudolf Thunander 1989 s 39 ff. 20.6.1643 H, 3.5.1644 G respektive 22.6.1644 H. Ordet »brottfällig», som dä och dä dyker upp i rannsakningarna betecknar en person som lider av epilepsi (Gunnar Rietz: Svenskt Dialektlexikon). de typer av stöldgods som nämns i de underställda om
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=