RB 49

96 Tvegifte Tidelag Övriga sedlighetsbrott läger, ibland i kombination med hor, där underrätterna tvekat och inte »funnit skriven lag» utan då underställde målet hovrättens prövning. t ex kunde vara upprepade mökränkningar eller lönska- som 1635-1644 Det var inte bara vid häradsrätterna som sedlighetsbrottens antal var stort. Under åren 1635—1644 dominerade de också hovrättens arbete med brottmålen; som tabell 5 visar rörde 652 eller 58 % av de totalt underställda 1.128 målen sedlighetsbrott.^ Hur sedlighetsbrotten fördelade sig och hur domarna föll framgår av tabell 6. Den helt övervägande delen av de sedlighetsbrott hovrätten hade att avgöra, utgjordes alltså av enfalt hor: 560 eller 86 % av alla underställda sedlighetsmål gällde detta brott. När Göta Hovrätt inledde sin verksamhet 1635 hade praxis sedan något decennium utvecklats så att underrätten för enfalt hor dömde till döden enligt påbudet i Appendix, att »den som hor bedriver med någon mans hustru skall döden dö, både horkarlen och horkonan» och att hovrätten sedan upphävde dessa domar och i stället dömde till böter, 80 daler för den gifta och 40 för den ogifta parten. Rörde det sig om upprepade resor eller om fall där parterna var släkt, t ex kusiner, dömde underrätterna också till döden, men hovrätten fortfarande till böter med i regel dubbla belopp. Principerna fanns i Gustav II Adolfs förordningar från 1615 och 1619.^ Tabell 5. I Göta Hovrätt under åren 1635-1644 underställda brottmål från Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län fördelade på brottstyper. Antal Brott % Sedlighetsbrott Stöldbrott Våldsbrott Övriga Summa 652 58 23 260 181 16 35 3 1128 100 Källa; Göta Hovrätts brottmålsresolutioner för nämnda län och år. Jämför Jan Sundin 1992: i de under åren 1635-1649 underställda brottmålen från Ostergötlands län utgjorde antalet för sexualbrott åtalade 70 % (1054 av 1497). ^ Schmedeman s 164 och s 185.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=